S-Banken Regenerativt Jordbruk A

Fonden har som mål att göra hållbara investeringar enligt artikel 9 i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Fonden syftar särskilt till att främja begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hållbar markanvändning och skydd av den biologiska mångfalden. Samtidigt främjar investeringarna sociala mål genom att förbättra jordbruksproduktionens lönsamhet och minska företagarens ekonomiska risker. Dessutom kontrollerar vi att fondens investeringsobjekt inte medför några nämnvärda olägenheter för andra miljömål och sociala mål som avses och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Det finns inget jämförelseindex som lämpar sig för fondens verksamhet och därför är experter tvungna att utveckla praxisför att mäta resultatet med hjälp av lämpliga uppföljningssystem. Den positiva växthuseffekten kan delvis konstateras genom att använda IPCC:s metodologi och Gold Standard-processerna. Därtill utvecklas nya typer av mätmetoder, bland annat tillsammans med experter från Meteorologiska institutet och Naturresursinstitutet. De uppmätta resultaten jämförs med uppgifterna om jordbruksproduktionen före investeringen. En likadan jämförelse med historiska data görs till exempel för kemikalier och andra ämnen som påverkar miljön. Resultaten rapporteras årligen.

Fonden strävar efter att minska koldioxidutsläppen och binda kol i marken. I fondens investeringsverksamhet strävar vi efter att Finland ska uppnå det så kallade fyra promille-initiativet om kolbindning i odlingsmark. Finland har förbundit sig till initiativet tillsammans med 45 andra länder. Enligt uppskattning skulle varje investering på 100 miljoner euro leda till att cirka 1,5 procent av Finlands mål uppnås. Utöver ovan nämnda utökar fonden märkbart det förnybara jordbruket och främjar på så sätt jordbrukets övergång från utsläppskälla till kolsänka. Syftet med investeringarna är också att minska utsläppen medan verksamheten bedrivs jämfört med verksamheten före investeringen. Utsläppen kan minskas till exempel genom att man börjar använda förnybara energikällor i stället för fossila källor (exempelvis övergång från olja till biogas), byter till el som producerats med förnybara källor eller producerar el själv exempelvis medsolkraft, förbättrar energieffektiviteten i den utrustning som används, minskar antalet energislukare (exempelvis kylanordningar som kan optimeras med hjälp av nya sensor-och reglersystem) och använder återvunna produkter (exempelvis återvunnet gips eller kvävehaltiga material från industrin i stället för gödselmedel) som ersättare förjungfruliga produkter. I vissa situationer går det dessutom att vidta åtgärder för att öka kolbindningen i mark och växtbestånd.

Parisavtalet fastställer inga mål för minskning av utsläppen per land och därför är det inte möjligt att göra någon noggrann bedömning av förhållandet mellan de positiva klimateffekterna av fondens åtgärder och målen i Parisavtalet. De nuvarande nationellt fastställda bidragen (Nationally Determined Contributions) är inte tillräckliga för att uppnå de mål för att hålla temperaturökningen vid 1,5–2 grader som fastställs i Parisavtalet (enligt uppskattningar kommer de nuvarande åtagandena att bidra till att temperaturen stiger med minst cirka 3 grader), och därför kan det vara nödvändigt att skärpa målen. Det är dock klart att fonden stöder uppnåendet av målen i Parisavtalet.