Påverkansinvestering – framtidens hållbara investeringar?

Vad är påverkansinvesteringar?

Impact investing eller påverkansinvesteringar är ett sätt att investera, inte ett särskilt tillgångsslag i traditionell bemärkelse såsom aktier, räntor eller fastigheter. Man kan säga att det finns tre gemensamma nämnare som förenar alla påverkansinvesteringar:

1. investeringen riktar sig till verksamhet som strävar efter samhälls- eller miljönytta,
2. investeringen omges av tydliga, mätbara påverkansmål, och
3. investeringen har ett finansiellt avkastningsmål.

Påverkansinvesteringar eftersträvar således både avkastning och påverkan. Detta sätt att ta sig an två mål krossar traditionella tankesätt om att investering enbart handlar om finansiell avkastning och således inte beaktar samhälls- eller miljöfaktorer. 

Är det möjligt att eftersträva god avkastning och samtidigt bidra till att samhället utvecklas till det bättre? Åtminstone hittills har sådana investeringar mer än väl uppnått sina avkastnings- och påverkansmål. I en undersökning som gjordes av GIIN-organisationen år 2019 angav 91 procent av investerarna som svarade på undersökningen att den realiserade avkastningen motsvarade eller översteg förväntningarna och att påverkansmålet uppnåddes i nästan alla fall. Investerarna ansåg att det var viktigt att kunna mäta påverkan och att förvalta projekten.

S-Banken är ledande i Norden med fyra sociala utfallskontrakt

Efter att S-Banken förvärvade det socialt drivna fondbolaget Epiqus har S-Banken blivit Nordens ledande aktör inom impact investing och sociala utfallskontrakt (SIB). Vid investeringar i SIB betalar fonden åtgärder som utförs av tredje parter för att försöka förebygga ett visst samhällsproblem. Om de mätbara resultaten är positiva, betalar kunden fonden en del av de besparingar som erhållits tack vare den uppnådda nyttan.

S-Banken Kapitalfonder Ab har för närvarande tre verksamma SIB-fonder och en fond som avslutat sin verksamhet.

• Fonden Integrations-SIB fokuserar på sysselsättning av invandrare och flyktingar som kommer till Finland. Arbets- och näringsministeriet är uppdragsgivare för fonden. Resultatpremien fastställs utifrån ökat beskattningsutfall för staten och minskat arbetsmarknadsstöd som betalas för arbetslöshet. Fonden betalar åtgärder som utförs av tredje parter för att integrera och sysselsätta invandrare. Fonden har varit verksam sedan 2017 och resultaten har varit bra. I slutet av september 2020 var antalet sysselsatta över 1 000 personer och fondens sysselsättningsprogram omfattade 2 217 personer. Fondens finansiella resultat klarnar när fondens verksamhetsperiod upphör 2023. Fondens finansieringsomgångar har avslutats.  
• Fonden Barn-SIB fokuserar på att förebygga marginalisering av barn och unga. Kommuner och städer är uppdragsgivare för fonden. Fonden betalar arbete som utförs av tredje parter för att förebygga risken för marginalisering av en utvald målgrupp samt minska barnskyddskostnaderna. Kommunerna betalar fonden en del av den finansiella nyttan som uppstår tack vare minskade barnskyddskostnader. I slutet av 2020 pågår interventioner i Helsingfors, Kimitoön, Lojo, Tavastehus och Vanda. Fondens första finansieringsomgång avslutades i december, men medelanskaffningen pågår fortfarande. Professionella investerare kan investera i fonden.
• Fonden Sysselsättnings-SIB fokuserar på sysselsättning av långtidsarbetslösa. Arbets- och näringsministeriet är uppdragsgivare för fonden. Resultatpremien fastställs utifrån nyttan med sysselsättningen. Fonden har inlett verksamhet i Nyland och Lahtis. Den första finansieringsomgången avslutades i februari 2020, men medelanskaffningen pågår fortfarande. Professionella investerare kan investera i fonden.
• SIB-fonden för arbetshälsa fokuserade på att förbättra arbetshälsan. Fonden inledde sin verksamhet 2015 som Epiqus Oy:s och Finlands första SIB-fond. Fonden betalade åtgärder som utfördes av tredje parter för att förbättra arbetshälsan bland kundorganisationernas anställda. Fyra kommunala och statliga organisationer var kunder. Responsen från kunderna var positiv och interventionerna konstaterades ha förbättrat arbetshälsan.