September följde det välkända mönstret

Valutorna räddade aktiemarknadsavkastningen i september

Sett till september som helhet var aktiemarknadsavkastningen i euro ganska positiv. Trots att investerarnas stämning varit mycket svag efter att flera risker realiserats syntes detta inte i euroavkastningen. I september skedde nämligen betydande valutarörelser: både den japanska yenen och den amerikanska dollarn stärktes tydligt mot euron, vilket förbättrade avkastningen för finländska investerare räknat i euro. I lokala valutor var aktiemarknadsavkastningen klart mer begränsad. Särskilt i slutet av september sjönk flera marknadsområden till följd av inflationsoro och stigande räntor.

En utmanande september för ränteavkastningen

På räntesidan blev avkastningen mycket svag på grund av stigande räntor. För investeraren syns uppgången i marknadsräntorna som negativ avkastning när värdet på skuldebrev sjunker. Effekten är mindre i placeringsobjekt med kort löptid och därmed låg ränterisk, men syns tydligt i skuldebrev med längre löptider, såsom statsobligationer. Statsobligationernas typiska löptid är sju år, vilket innebär att avkastningen på statsobligationer grovt räknat sjunker med sju procent när marknadsräntorna stiger med en procentenhet. Räntan på den tyska tioåriga obligationen har stigit från cirka 2,9 procent i början av året till 3,6 procent.

Utmaningarna för statsobligationer i euroområdet syns också i de olika ländernas riskpremier. Under månaden steg ränteskillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer till den högsta nivån på nästan femton år. Räntan på franska tioåriga skuldebrev överstiger nu också motsvarande räntor i Grekland, Italien och Spanien. Ränteuppgången återspeglar den ökade osäkerheten till följd av politiken i Frankrike. I vår hålls presidentval i Frankrike, och man befarar att det starkt skuldsatta landet efter valet minskar sina sparåtgärder. Frankrike hör till de mest skuldsatta länderna i euroområdet.

Uppgången i marknadsräntorna beror till stor del på effekterna av kriget i Iran. Kriget minskar energiutbudet och driver upp oljepriset. Detta höjer i sin tur den totala inflationen, som ligger klart över tre procent både i USA och euroområdet och därmed överstiger centralbankernas mål på två procent. Syftet med centralbankernas styrräntehöjningar är att dämpa inflationen, och i september höjde de tre stora centralbankerna i USA, euroområdet och Japan sina styrräntor med 0,25 procentenheter. Detta väckte oro för en serie räntehöjningar innan inflationen åter börjar avta. Centralbankerna följer också noggrant eventuella följdeffekter i ekonomin.

Marknadsräntorna drivs också upp av en intensiv efterfrågan på kapital. När många länder satsar på försvars- och infrastrukturprojekt och AI-relaterade bolag bygger datacenter ökar behovet av lånefinansiering. Den ökade efterfrågan höjer priset på kapital, liksom det faktum att många länder redan är högt skuldsatta. Högre risk och stark efterfrågan ökar alltså behovet av bättre kompensation för ränteplaceringar.

Kongressens mellanårsval närmar sig i USA

Mellanårsvalet till kongressen hålls i USA den 3 november. Traditionellt har det tredje kvartalet före valet, och särskilt september, varit en svag placeringsperiod när väljarna oroat sig för hur valresultatet kan påverka de ekonomiska utsikterna. Trenden har dock varit att redan oktober och hela det sista kvartalet nästan utan undantag har varit positiva placeringsperioder under mellanårsvalår.

I valet utses samtliga 435 ledamöter i representanthuset, som förnyas vartannat år. Enligt vadslagningsmarknaden väntas resultatet ge demokraterna en tydlig majoritet. Valet gäller också 35 av senatens 100 platser. Den nuvarande republikanska majoriteten väntas övergå i en demokratisk majoritet, om än inte lika tydligt som i representanthuset. Det har också konstaterats att stigande bensinpriser tydligt korrelerar med sannolikheten för en demokratisk majoritet. Om energiutbudet ökar och priserna sjunker före valet kan läget vara mycket annorlunda på valdagen.

Vi bedömer att mellanårsvalets resultat inte kommer att ha någon betydande inverkan på de ekonomiska utsikterna. Även om demokraterna vinner majoritet i kongressens båda kamrar får USA ett delat styre. Historiskt har delat styre varit en gynnsam period för placeringar och en stabil tid för ekonomin. Ingetdera partiet genomför då omfattande förändringar, utan koncentrerar sig på sina egna fokusområden.

Aktievikten höjdes något i september

Aktiemarknaderna slutade i september svagt på minus mätt i lokala valutor. Investerarnas riskvilja tyngdes särskilt av det stigande oljepriset, tilltagande inflationstryck och centralbankernas fortsatta penningpolitiska åtstramning. Mätt i euro var månaden ändå svagt positiv, eftersom euron försvagades särskilt mot den amerikanska dollarn och den japanska yenen.

Centralbankerna i USA, euroområdet och Japan höjde sina styrräntor i linje med marknadens förväntningar. Åtstramningen av penningpolitiken väntas fortsätta även under resten av året. Mätt i euro steg aktiemarknaden i Japan med 3,8 procent, i USA med 1,9 procent och på tillväxtmarknaderna med 1,7 procent. I Europa belastades aktiemarknaden tydligt av stigande räntor och energipriser, och aktieindexet sjönk med 2,4 procent. På den finländska aktiemarknaden slutade september i praktiken med nollavkastning.

Världsekonomin har fortsatt växa trots osäkerhetsfaktorerna. De framåtblickande indikatorerna för den ekonomiska utvecklingen stärktes i september i de flesta regioner. Inköpschefsindexen för industrin har utvecklats positivt under hela året, och den för ekonomin viktiga tjänstesektorn har visat tecken på återhämtning särskilt i USA och Europa under årets andra hälft.

Förbättrade företagsutsikter har också återspeglats i analytikernas resultatprognoser, som har reviderats uppåt. I september syntes detta särskilt i den starka kursutvecklingen för teknikbolag och företag som gynnas av AI-temat. Samtidigt har inflationstrycket ökat när råvarorna blivit dyrare. Särskilt oljepriset, som stigit till följd av krisen i Mellanöstern, har höjt inflationsförväntningarna. Starka tillväxtförväntningar i kombination med högre inflationsförväntningar har också drivit upp de långa statsobligationsräntorna.

Under september ökade vi aktieplaceringarnas vikt i portföljerna och minskade motsvarande andel ränteplaceringar. Inom aktieplaceringarna avstod vi från övervikten i Japan efter marknadens starka relativa avkastningsperiod. För närvarande föredrar vi aktier på tillväxtmarknaderna. Tekniksektorn har en betydande vikt i tillväxtmarknadsindexen, och tillväxtutsikterna för de största bolagen i sektorn är fortsatt starka. Även analytikerna har fortsatt höja sina resultatprognoser, vilket stöder marknadsutsikterna. Positiv resultatutveckling, attraktiva värderingsnivåer och starka tillväxtutsikter skapar enligt vår bedömning goda förutsättningar för fortsatt stark relativ avkastning på tillväxtmarknaderna.

Förändringar i ränteallokeringen

Räntorna fortsatte stiga i september, drivna av flera redan välkända katalysatorer. Det skulle ändå vara överraskande om uppgången fortsatte i samma takt under resten av året, så kraftig har den varit. Den högre räntenivån erbjuder redan en avkastning på 4–7 procent i många ränteklasser, om man är beredd att behålla positionen i minst 3–6 år. Det är redan en relativt konkurrenskraftig nivå jämfört med exempelvis placeringar med högre risk.

I september ändrade vi allokeringen genom att sänka statsobligationer till undervikt och åter höja High Yield-obligationer till övervikt. Ränteplaceringar med längre duration var de relativa förlorarna i september i en miljö med stigande räntor. High Yields relativt höga avkastningsförväntning i kombination med kort duration är enligt vår bedömning ett attraktivare alternativ. Vi fortsätter att övervikta ränteplaceringar på tillväxtmarknaderna tack vare den höga avkastningsförväntningen. Relativt sett har Local Currency utvecklats bäst av ränteklasserna under året, med en bred marginal på flera procentenheter. Vi fortsätter också att övervikta företagsobligationer med kreditbetyget Investment Grade tack vare stabila fundamenta och en högre förväntad avkastning på cirka 4,3 procent. Penningmarknadsplaceringar med kortare duration förblir underviktade.