Iran och artificiell intelligence i fokus

Aktiemarknaderna rörde sig sidledes under sommaren

Under sommaren har avkastningen på de europeiska aktiemarknaderna visat sig vara mycket motståndskraftig mot den negativa krigsrapporteringen. Från Europa har det kommit bättre siffror än väntat för både den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten, vilket har lyft avkastningen trots det svåra krigsläget. Effekterna av kriget i Iran märks särskilt tydligt i Europa, och den mest utmanande situationen gäller raffinerade oljeprodukter såsom flygbränslen och marina bränslen. Energisektorn har stått för största delen av resultattillväxten under andra kvartalet, men enligt preliminära uppgifter har resultaten ökat tydligt även exklusive energi. Även Finland har framstått i positiv dager genom att avkasta mer än andra globala marknadsområden. Aktiemarknadsavkastningen för hela året är tydligt tvåsiffrig i alla regioner, vilket visar att den allmänna riskviljan har fortsatt att vara hög.

På den amerikanska aktiemarknaden stöds utvecklingen av de stora teknologi- och AI-bolagen. Teknologisektorn är den viktigaste källan till resultattillväxt, men det positiva är att alla sektorer bidrog till resultattillväxten. Även ett större antal bolag än tidigare har utvecklats väl, vilket särskilt syns i den positiva utvecklingen för det likaviktade indexet. Sedan slutet av juni sjönk flera teknikrelaterade sektorer tydligt på grund av osäkerhet kring investeringarnas lönsamhet och oro för att bolagen inte skulle kunna nå de högt ställda förväntningarna på resultattillväxt. Under den sista veckan i juli rapporterade fyra stora Magnificent 7-bolag sina resultat, och oron visade sig återigen vara förhastad. Andelen bolag som höjde sina resultatprognoser ökade tydligt under rapportperioden, och resultatprognoserna är de högsta sedan 2021.

På tillväxtmarknaderna har teknologin också skapat svängningar på marknaderna. Det koreanska Kospi-indexet föll med så mycket som 40 procent från den senaste 52-veckorsnoteringen under sommarens teknologikorrigering, även om indexets avkastning fortfarande uppgår till över 50 procent sedan årsskiftet. Marknadens värdefluktuationer väntas vara stora även framöver, eftersom olika strukturer, såsom ETF:er som investerar i enskilda aktier, finns tillgängliga för internationella investerare. Lokala investerare har också i stor utsträckning investerat med lånat kapital, vilket ökar marknadsrisken. Tillväxtmarknader har traditionellt klarat sig väl i en miljö där dollarräntorna förblir måttliga och dollarn svagare.

När rapportperioden för andra kvartalet är ungefär halvvägs kan man konstatera att även detta kvartal, trots farhågorna, har levererat bättre resultat än väntat. I USA uppgår resultattillväxten i årstakt till 20 procent och i Europa till 22 procent, och i båda fallen överträffas resultatförväntningarna tydligt. I USA har alla sektorer vuxit, och även i Europa har alla sektorer vuxit med undantag för sällanköpsvaror. Resultattillväxten är en stark drivkraft för avkastningen och prognoserna för hela året är mycket höga på alla marknadsområden.

På räntemarknaden har avkastningen varit mer anspråkslös. Bäst har statsobligationer i lokal valuta på tillväxtmarknader utvecklats, men hökaktiga centralbankskommentarer under sommaren och ökade inflationsrisker till följd av fortsatta krigshandlingar har lyft marknadsräntorna både i Tyskland och USA med upp till 20–25 räntepunkter. När det gäller centralbankernas penningpolitik prisar marknaderna för närvarande in ytterligare åtstramningar och ett uppåttryck på räntorna både i Europa och i USA. I Europa är situationen tydligare. Efter att inflationen stigit till 2,9 procent i den preliminära julimätningen väntas ECB höja styrräntorna i september för att hindra inflationen från att sprida sig bredare i ekonomin. En möjlig ytterligare räntehöjning kan bli aktuell mot slutet av året om inflationstrycket inte lättar. I USA är läget kring styrräntan mer osäkert. Den nya centralbankschefen Kevin Warsh har sagt att han avser att få inflationen under kontroll, men har inte redogjort för hur han tänker uppnå målet, vilket ökar osäkerheten.

Sedan konflikten började har oljepriset stigit från 74 dollar till cirka 90 dollar, det vill säga med drygt 20 procent till slutet av juli. Eftersom det inte finns någon säker information om när krigshandlingarna upphör känns uppgången fortfarande relativt begränsad. Det största trycket riktas mot raffineringsmarginalerna, vilket märks vid bensinpumpen. I USA ligger det genomsnittliga bensinpriset endast 8 procent över vårens toppnivåer. Före konflikten passerade 19 miljoner fat olja per dag genom Hormuzsundet, och krigshandlingarna har minskat utbudet avsevärt. En stor del av det förlorade utbudet har kunnat ersättas med saudisk producerad rörledningsolja som transporteras via Bab el-Mandeb, leveranser från skuggflottan, ökad export från USA, utnyttjande av strategiska reserver, ökad rysk export samt minskad importefterfrågan från Kina. För närvarande bedöms reserverna räcka ända till slutet av året, vilket minskar trycket på att få kriget att upphöra snabbt.

Under de senaste månaderna har marknadernas uppmärksamhet särskilt riktats mot kriget i Iran och dess effekter på energimarknaderna, den globala tillväxten och inflationen. En annan faktor är utvecklingen för bolag kopplade till artificiell intelligens, deras investeringscykel och resultat. Dessa två teman har i praktiken styrt marknadssentimentet och nyhetsflödet mer än traditionella ekonomiska indikatorer.

Aktievikten förblir neutral

På aktiemarknaderna har våren och försommaren präglats av kraftiga kursrörelser. Rörelserna har förstärkts av kriget i Iran, de därav stigande råvarupriserna, ökade inflationsförväntningar, stigande långa statsobligationsräntor samt användningen av hävstång. Efter den kraftiga korrigeringen i mars förbättrades marknadssentimentet dock tydligt i april, när förväntningarna om att krigshandlingarna skulle mattas av stärktes och förtroendet för att Hormuzsundet skulle öppnas och oljemarknaden normaliseras återvände. Detta fick investerarna att rusa tillbaka till marknaderna. Till följd av kursuppgången hade aktievikten stigit över den normala nivån, och därför neutraliserade vi allokeringen mellan aktier och ränteplaceringar.

Efter midsommar skärptes läget i Mellanöstern på nytt, och den stigande oljepriset dämpade marknadssentimentet. Samtidigt vände de temaaktier som stigit kraftigt inom aktiemarknaden nedåt. I USA har S&P 500-indexet i praktiken rört sig sidledes under sommaren, medan vi i Europa i juli till och med har sett årets högsta nivåer. Ett bra exempel på rörelsernas styrka är de koreanska teknologibolagen: deras kurser steg först med stöd av hävstångsdrivna ETF-flöden, men när stödet försvann föll priserna kraftigt under sommaren. Ur en internationell investerares perspektiv har den bredare marknadsbilden ändå snarare varit sidledes rörelse än en tydlig riktningsförändring. Även om spekulativt kapital har förstärkt enskilda rörelser har förtroendet för marknadernas fundamenta bestått. De närmaste ekonomiska utsikterna ser fortfarande stabila ut, framåtblickande indikatorer har förblivit starka och det har inte funnits något behov av att revidera ned företagens resultatprognoser.

I aktieallokeringen höjde vi Europas vikt under våren. Bakgrunden var bedömningen att krisen inte skulle bli långvarig och inte heller orsaka någon betydande försvagning av utsikterna för världsekonomin. I juni ändrade vi viktningen och ökade andelen Japan. Japanska industribolag hade drabbats av stängningen av Hormuzsundet på grund av landets stora energiberoende, men landets fundamenta utvecklas i rätt riktning. Indikatorer som förutser den ekonomiska tillväxten har vänt uppåt, regeringen stöder aktivt ekonomin genom strukturella reformer och investeringar, och centralbanken är fortfarande tydligt involverad i att stöda tillväxten. Dessutom är yenen rekordsvag, vilket förbättrar exportbolagens konkurrenskraft. I Japan finns också bolag som gynnas av att halvledarcykeln stärks.

Vi har inte ändrat vår räntesyn

Vi har hållit fast vid vår räntesyn under sommaren. Vi överviktar investment grade-företagsobligationer samt ränteplaceringar på tillväxtmarknader på bekostnad av penningmarknadsplaceringar. Redan när vi valde positionen var vi medvetna om att våra val skulle vara mer långsiktiga och att räntemiljön tidvis kan vara utmanande. I en situation där krigshandlingarna återigen intensifierades fanns en tydlig risk för ökade inflationstryck, vilket höjer marknadsräntorna. På kort sikt har läget varit mer utmanande för längre ränteplaceringar. Marknadsräntorna har ändå rört sig inom ett relativt snävt intervall. Den tyska tioårsräntan har sedan början av april varierat mellan 3,0 och 3,2 procent, och även tvåårsräntan mellan 2,4 och 2,8 procent. Det handlar alltså inte om någon större exceptionell rörelse.

Kreditriskpremierna har sjunkit måttligt för investment grade-företagsobligationer under sommaren. Rörelsen har hållit avkastningen för investment grade på den positiva sidan och delvis motverkat effekten av den tillfälliga ränteuppgången. Inom high yield-företagsobligationer har ränteskillnaderna hållit sig inom ett relativt snävt intervall under sommaren. Under hösten kommer ränteavkastningens utveckling att påverkas av kriget i Iran.