Oro inför mellanårsvalet

En händelserik oktober

Oktober, särskilt tiden före mellanårsvalet, har traditionellt präglats av stora värdefluktuationer, och så var fallet även denna gång. Dollarn fortsatte att stärkas mot euron, vilket förbättrade avkastningen på amerikanska placeringar, även om den största valutarörelsen redan skedde i september. Om man ser till avkastningsutvecklingen för det likaviktade S&P 500-indexet överträffade det tydligt det marknadsvärdesviktade indexet i oktober. Det tyder på att mindre bolag utvecklades väl under perioden. Inför resultatpubliceringarna har det funnits oro kring stora AI-bolag, och deras resultat och framtidsutsikter har varierat betydligt. Sammantaget har marknadsreaktionen för teknikbolagen ändå varit negativ, trots att efterfrågan på AI har varit mycket stark. De enorma investeringar och finansiella åtaganden som nu görs, särskilt om de finansieras med lån, är ett centralt orosmoment för investerarna. Det är tydligt att investerarna kräver att investeringarna ska ge en högre avkastning än kostnaden för lånefinansieringen. Av samma anledning var månaden utmanande för tillväxtmarknaderna på grund av deras stora teknikvikt.

Europa utvecklades positivt i oktober, delvis eftersom sektorstrukturen skiljer sig betydligt från den i USA. Europas mindre andel teknikbolag och större andel energibolag stödde utvecklingen. Europa är dock beroende av energiimport, vilket ökar riskerna för regionen. Oljepriset steg med nästan 20 procent i oktober till följd av ökade geopolitiska spänningar. Det kan ändå konstateras att året åtminstone hittills har varit mycket bra för aktieplaceringar sett till avkastningen. Alla centrala aktiemarknadsregioner har gett en avkastning som klart överstiger tio procent.

Rapportsäsongen för tredje kvartalet har inletts positivt. I USA har redan över 50 procent av bolagen rapporterat sina resultat, och i genomsnitt har resultaten överträffat förväntningarna tack vare den starka aktiviteten. Resultattillväxten har varit nästan 20 procent, och de största bidragen har kommit från teknik-, industri- och energibolag. Även i Europa ser läget ljust ut. När nästan 50 procent av bolagen har rapporterat sina resultat har över hälften överträffat prognoserna, och resultattillväxten har varit mer än 30 procent, driven av energisektorn. Utan energisektorn skulle resultattillväxten vara ungefär hälften så stor. Den försvagade euron har bidragit till försäljningstillväxten i förhållande till USA.

Bakom uppgången på aktiemarknaden och den starka resultatutvecklingen ligger en kraftig investeringsvåg. Investeringarna är främst inriktade på utbyggnad, införande och monetisering av AI och, i Europa, framför allt på infrastruktur och försvar. Industrins positiva utveckling syns inom byggindustrin, hos infrastrukturbyggare och elproducenter samt inom många andra branscher, eftersom den pågående konjunkturcykeln är investeringsdriven. Konsumenterna har däremot inte fått motsvarande fördelar utan lider av de ökade levnadskostnaderna. Investeringarna driver tillväxten, medan konsumtionen är fortsatt dämpad.

Mellanårsvalet och marknadsräntorna skapar oro

Mellanårsvalet till kongressen, USA:s lagstiftande församling, hålls i början av november. Väljarna har uppgett att de ökade levnadskostnaderna hör till deras största bekymmer. Samtidigt rapporteras det att handelskriget tydligt har höjt hushållens kostnader, samtidigt som bensin- och dieselpriserna åter ligger på höga nivåer. Bensinpriset har haft en stark korrelation med en demokratisk majoritet, vilket ser ut att kunna ge demokraterna majoritet i senaten. I representanthuset väntas demokraterna få en tydligare majoritet. Oavsett valutgången har presidenten stor makt i USA, särskilt inom områden som utrikes-, migrations- och handelspolitik.

Marknadsreaktionen efter val har ändå ofta varit positiv när osäkerheten minskar. Det spelar mindre roll vilket parti som vinner, så länge valet inte väntas leda till stora förändringar i ekonomin, vilket val åtminstone på kort sikt sällan gör.

De tre stora centralbankerna, det vill säga centralbankerna i euroområdet, USA och Japan, sammanträdde också i oktober för att fatta beslut om styrräntorna. Även om ekonomierna befinner sig i olika situationer gick besluten i samma riktning. Inga ändringar av styrräntorna gjordes i oktober. I USA var budskapet att man vill ha mer information inför nästa beslut och i lugn och ro utvärdera effekterna av räntehöjningen i september. Samtidigt steg konsumentprisinflationen i USA till 3,7 procent, en tiondels procentenhet över prognosen. Den underliggande inflationen, där livsmedels- och energipriser räknats bort, låg på 2,6 procent och därmed fortfarande nära centralbankens mål på 2 procent. I euroområdet lämnades styrräntan oförändrad på 2,5 procent och centralbanken gav ingen tydlig signal om styrräntans framtida riktning. Tillväxten i euroområdet är klart lägre än i USA och ekonomin tål inte betydligt högre räntor.

Inga förändringar i allokeringen i oktober

Kurssvängningarna på aktiemarknaderna ökade på olika håll i världen under oktober. I USA och Europa undveks kursnedgångar, men på tillväxtmarknaderna var framför allt bolag kopplade till AI-temat under press. Bakom nedgången ligger investerarnas ökade oro för om de omfattande investeringar i AI-infrastruktur som nu görs i slutändan kommer att ge tillräcklig avkastning i förhållande till kostnaderna. Samtidigt funderar marknaden på hur hållbar finansieringen av dessa stora investeringar är. Säljtrycket drabbade brett bolag med koppling till AI-temat, från halvledartillverkare och leverantörer till datacenter till infrastrukturföretag som använder lånefinansiering.

Trots marknadsvolatiliteten har de indikatorer som förutspår ekonomisk tillväxt fortsatt utvecklas gynnsamt i de flesta regioner. De positiva tillväxtutsikterna stöds även av att aktieanalytiker, som följer företagens utveckling på nära håll, har reviderat upp sina resultatprognoser. De stigande resultatprognoserna har framför allt drivits av bolag kopplade till AI-temat, där en betydande del av resultattillväxten i USA är koncentrerad. Tillväxtutsikterna är dock inte riskfria. Stigande energipriser ökar företagens kostnader och försämrar hushållens köpkraft när bland annat bränsle och uppvärmning tar en större del av hushållens inkomster.

De gynnsamma tillväxtutsikterna, företagens starka resultatutveckling och stigande resultatprognoser stöder vår syn på aktiemarknaden. I vår totala allokering är aktievikten i slutet av oktober högre än normalt. Bland aktieplaceringarna föredrar vi tillväxtmarknader. Deras utsikter stöds framför allt av de starka tillväxtutsikterna för bolag som är centrala inom tekniksektorn och AI-temat, attraktiva värderingsnivåer samt den fortsatta uppgången i resultatprognoserna.

Hösten har fört med sig allt större farhågor för ränteinvesterare och högre riskpremier. De optimistiska AI-investeringarna skapar oro bland ränteinvesterare, eftersom en del av investeringarna finansieras genom emission av skuldebrev. På marknaden för statsobligationer har Frankrike blivit ett orosmoment. Landets budget har visat underskott sedan 1974. Plötsligt tycks räntemarknaden ha fått nog. Ett land som tidigare betraktades som ett kärnland med låg risk i euroområdet har plötsligt blivit ett placeringsobjekt med högre risk. Till och med Italien anses nu vara en tryggare ränteplacering, trots att även landet är mycket högt skuldsatt.

Samtidigt öppnar högre löpande avkastning nya möjligheter för den tålmodiga ränteinvesteraren. Den kanske största ökningen i den löpande avkastningen har setts inom High Yield, där avkastningen redan har stigit till 7,4 procent. Genomsnittet för de senaste 15 åren ligger klart lägre, omkring 5,5 procent. Inom EMD ger framför allt det dollardenominerade segmentet nu bättre kompensation för risktagande än tidigare. Den överraskande starka utvecklingen för obligationer i lokala valutor under början av året har i sin tur hållit den löpande avkastningen kring 6,5 procent.

Vi fortsätter att övervikta Investment Grade-företagsobligationer tack vare stabila fundamenta. Vi behåller också övervikten i ränteplaceringar på tillväxtmarknaderna på grund av den höga förväntade avkastningen. Årsavkastningen för High Yield har vänt till negativ. För en långsiktig investerare har avkastningsutsikterna ändå förbättrats väsentligt, och vi fortsätter därför att övervikta HY. Penningmarknadsplaceringar med kortare duration är fortsatt underviktade, liksom statsobligationer.