Aktier steg trots osäkerheten under april
Månadsavkastningen i april var den starkaste i USA sedan 2020 och aktiemarknaden nådde nya toppnivåer under månaden. Den amerikanska aktiemarknaden gav en avkastning på upp till 8,5 % och uppgångens lutning ökade särskilt i början av månaden, när den amerikanska administrationen meddelade om en vapenvila i kriget i Iran. I USA har börsuppgången också stötts av starka bolagsresultat för det första kvartalet samt AI-bolagens besked om fortsatta investeringar och stark efterfrågan. Teknikbolagen gick in i Iran-kriget från tydligt lägre nivåer jämfört med många andra marknader. Ännu i februari pressade AI-relaterade farhågor mjukvarubolagens kurser kraftigt, så deras återhämtning skedde från klart lägre nivåer. Osäkerheten kring AI-investeringar i början av året har nu återigen skingrats och under det kommande året väntas AI-investeringarna öka med 64 %.
Även i Europa och Finland sågs en kraftig börsuppgång i februari, även om risken för att oljeutbudet skulle strypas tyngde marknaderna. Till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet har utbudet av olja och gas globalt minskat betydligt. Om situationen drar ut ytterligare på tiden väntas de ekonomiska effekterna börja synas tydligare. Effekterna väntas drabba Asien och Europa mest, eftersom de är beroende av import av olja och gas. Den praktiska effekten i Europa kommer via minskade oljelager samt via det globala oljepriset, som driver upp inflationen. Faktum är att några egentliga framsteg för att öka utbudet i praktiken inte har setts, och Hormuzsundet är fortfarande stängt i början av maj. Om ingen överenskommelse nås under de närmaste veckorna börjar ekonomin ta större skada.
Tillväxtmarknaderna gav en utmärkt avkastning i april. Avkastningen på tillväxtmarknaderna drivs av starka förväntningar om vinsttillväxt, som har koncentrerats till några få branscher och bolag. Minneskretsar och halvledare driver marknaderna och lyfter särskilt aktiemarknaderna i Korea och Taiwan. Positivt är att vissa enskilda ljuspunkter också har synts hos den kinesiska konsumenten och på bostadsmarknaden, även om det ännu är för tidigt att dra långtgående slutsatser av detta. Även riskfyllda ränteinvesteringar gav god avkastning i april. Att riskpremierna minskade visade att riskviljan är tillbaka, även om marknadsräntorna steg med några räntepunkter under månaden.
Riskfyllda investeringar stöds av ett gott utgångsläge inför kriget, måttligt positiva förväntningar i företagsaktivitetsindikatorer, mycket starka företagsresultat samt värderingar som har dämpats till följd av kriget. Lätta finansieringsförhållanden bidrar också till att stödja bilden av ekonomin. Hittills har vi bara sett begränsade, relativt milda effekter i makrostatistiken på grund av kriget, så om läget i kriget vänder i en bättre riktning inom de närmaste veckorna finns fortfarande en mer positiv utgång för ekonomin inom räckhåll.
Centralbankerna intar en avvaktande hållning
De viktigaste centralbankerna, såsom centralbankerna i USA, Europa, Storbritannien och Japan, sammanträdde i slutet av april. Inga ändringar gjordes i styrräntorna, men hökaktiga kommentarer fick stort utrymme. Huvudbudskapet var att centralbankerna noggrant följer inflationsutvecklingen i spåren av det stigande oljepriset, men att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om inflationen i detta skede. Centralbankerna torde vara beredda att se igenom den inflationschock som orsakas av energipriserna, men de följer noga en eventuell spridning av inflationen i ekonomin. Centralbankerna vill undvika en situation där ett högre oljepris höjer företagens insatskostnader, vilket får företagen att bedöma att försäljningspriserna mot konsument måste höjas. I och med stigande oljepriser blir också olika transporter dyrare och effekter syns redan i form av brist på flygbränsle och fartygsbränsle, vilket driver upp priserna. Även gödselpriserna har stigit, vilket riskerar att höja matpriserna.
I USA följde man ordförande Powells kommentarer om hans egna fortsatta planer. I slutet av april lät Powell förstå att han kommer att stanna kvar som röstberättigad ledamot i direktionen, även om ordförandeskapet går vidare. Powells mandatperiod upphör således senast i januari 2028. Han vill se att åtalen som väckts mot honom i samband med centralbanksbyggnaden slutgiltigt avvisas innan han lämnar centralbanken. Därmed blev den duvaktige Mirans uppdrag, som president Trump hade utsett, kortvarigt. Som ny ordförande ser den erfarne Kevin Warsh ut att ta över; han har tidigare tjänstgjort vid centralbanken under finanskrisen. Han är känd som en hökaktig centralbankir som talar för en oberoende centralbank. Han har en svår uppgift att uppfylla den amerikanska administrationens önskemål om lägre räntor samtidigt som inflationsuppgången hotar.
I en tudelad situation fortsätter vi med neutral aktievikt
Mellanösternkrisen skakade aktiemarknaderna i april. Efter att kriget i Iran inleddes ökade priserna på energi och andra råvaror, vilket stärkte förväntningarna om en stramare penningpolitik från centralbankerna. Vårt basscenario är att krisen mellan Iran och USA kan lösas inom en rimlig tid och att negativa effekter på den globala ekonomin och företagens resultat kan undvikas. Både ekonomin och resultatutvecklingen stöds av stora investeringar i infrastruktur och AI. Vi är beredda att ändra våra positioner även snabbt om det geopolitiska läget försämras.
Vi behöll aktievikterna oförändrade i april. Den föregående förändringen gjorde vi i mars, då vi ökade vikten i Europa och minskade investeringarna i USA. Som följd ökade den internationella diversifieringen i aktier och vikten i tekniksektorn minskade. Om läget i Mellanöstern löses i linje med våra förväntningar tror vi att behovet av penningpolitisk åtstramning är mindre, vilket generellt skulle gynna de europeiska aktiemarknaderna. I Europa gynnas företagen för närvarande av en piggare investeringscykel, Tysklands expansiva finanspolitik och tillväxt inom försvarssektorn. För övriga regioner är vikterna neutrala.
Tillväxträntor och europeisk Investment Grade fortsätter i övervikt
April präglades av ganska stora dagliga svängningar fram och tillbaka i statsobligationsräntorna i USA och Europa, även om man till slut landade på en nivå som bara var några räntepunkter högre under månaden. Den tyska 10-årsräntan steg till 3,03 procent och den amerikanska motsvarigheten till 4,37 procent. April var en mycket positiv period för alla kreditriskfyllda ränteinvesteringar när kreditriskpremierna sjönk tydligt efter utvidgningen under februari–mars. På tillväxtmarknaderna sjönk de lokala räntorna något och valutorna stärktes, och premierna på EM-statsobligationer i dollar minskade. Som en följd av marknadsrörelserna gav långa ränteinvesteringar med kreditrisk en god avkastning. Tillväxtmarknadslån och europeisk High Yield avkastade nästan 2 procent och europeiskt Investment Grade cirka 1 procent. Avkastningen på statsobligationer i euro (EUR) blev bara omkring 0,3 procent på grund av den svaga ränteuppgången.
Rörelserna på ränte- och kreditriskmarknaderna i april förklaras till stor del av en växande konsensus på marknaden om att läget i Mellanöstern blir relativt kortvarigt, vilket skulle innebära att oljepriset sjunker senast mot hösten och att inflationstrycket blir kortlivat. Därför fortsatte statsobligationsräntorna inte längre att stiga och kreditriskpremierna smalnade när riskviljan återvände till marknaden. Både Fed och ECB höll sina räntemöten i slutet av månaden och centralbankirernas uttalanden gav stöd åt marknadens prissättning: Fed väntas hålla räntorna oförändrade, det vill säga förväntningarna om räntesänkningar har försvunnit, medan ECB prissätts för 2–3 räntehöjningar i år i stället för den tidigare förväntade enda sänkningen.
I maj kommer riktningen på ränte- och kreditriskmarknaderna att avgöras av hur situationen i Mellanöstern utvecklas – någon form av, om än provisorisk, lösning måste nås före semestertiden. Marknaderna och centralbankirerna följer noggrant tillväxt-, sysselsättnings- och inflationssiffror. Hotet om stagflation, särskilt i Europa, växer ju längre Mellanösternkrisen fortsätter.
Vi tror att situationen gradvis kommer att lösas, och det kommer att räcka som en positiv signal för marknaderna. Visst kommer bakslag sannolikt under sommaren, men mot slutet av året skulle läget vara mer stabilt än i dag. Räntekurvan har redan i hög grad prissatt ECB:s räntehöjningar. Därför är det motiverat att undervikta penningmarknaden till förmån för ränteklasser med längre duration.
I övrigt fortsätter vi i allokeringen med en övervikt i investment grade-obligationer i euroområdet, eftersom både fundamenta och den tekniska bilden fortsätter att vara positiva, och dessutom stöder vår positiva syn på framtida rörelser i de underliggande räntorna denna tillgångsklass. I high yield-obligationer ligger vi kvar neutralt. Vi ser fortfarande risker för ytterligare utvidgning av high yield-premierna, drivet av ökad generell marknadsvolatilitet samt möjliga utmaningar på private debt-marknaden och i high yield-marknadens CCC-segment. Den positiva tekniska bilden och fundamenta för tillväxtmarknadslån talar för att fortsätta övervikten.
