Sammanfattning
- Att renovera en gammal stuga är vanligen ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt.
- De största utsläppen från stuglivet kommer från resandet (35 %) och energiförbrukningen (30 %).
- Byggnadens skick, behov av reparationer och energieffektivitet bör undersökas av en konditionsgranskare före köpet. Majoriteten av stugorna är byggda under 1970–1990-talen.
- Vattenförsörjningen, avloppssystemet och tomtens egenskaper påverkar fastighetens värde och användbarhet. Det är också bra att diskutera eventuella översvämningsrisker till följd av klimatförändringarna med banken.
Vilken typ av stugägare är du?
Innan du fattar ett köpbeslut, fundera på hur du tänker använda stugan. Behöver du rinnande vatten, möjligheter att arbeta på distans eller uppvärmning året runt?
”Genom att fastställa ditt användningsändamål kan du undvika överdimensionerade investeringar. För många ligger charmen med stuglivet i att det är annorlunda än hemma. Om du använder stugan enbart på sommaren är lösningar för året runt-boende inte alltid nödvändiga”, säger Tuula Pihkala, ledare för projektet Kohti hiilineutraalia mökkeilyä (HINEE), där målet är ett koldioxidneutralt stugliv.
Även stugans läge påverkar hur hållbar stugvistelsen är. Enligt Finlands miljöcentral härrör över 35 procent av koldioxidavtrycket från stuglivet från resorna till och från stugan, så det är värt att fundera på hur enkelt det är att ta sig till stugan och hur ofta man planerar att besöka den. Längre vistelseperioder och distansarbete minskar utsläppen från resandet.
Vad säger byggnadsåret om byggnadssättet?
I Finland finns det många stugor som används sparsamt eller står helt tomma. Att skaffa och renovera en befintlig stuga är ofta ett mer hållbart alternativ än att bygga nytt. Att utnyttja en gammal byggnad minskar behovet av nya byggmaterial och sparar naturresurser. Samtidigt undviks röjning av en ny byggplats och de förändringar som detta skulle medföra i den omgivande naturen.
Ungefär hälften av Finlands nuvarande stugbestånd härstammar från 1970–1990-talen, vilket innebär att man vid stugköp stöter på byggnader med tekniska lösningar från flera årtionden tillbaka.
De vanligaste riskkonstruktionerna i gamla stugor är dåligt ventilerade ytterväggs- och takkonstruktioner, konstruktioner med låg grund, trägolv byggda på betong och ibland också blindsocklar.
”En riskkonstruktion innebär dock inte automatiskt problem. Det viktiga är att ta reda på om konstruktionerna har skadats, hur omfattande skadorna är och vilka kostnader blir för att reparera dem”, säger Niko Rautio, ledande expert på Sustera som utför konditionsgranskningar.
Viktigt vid ett hållbart stugköp, förutom köpeskillingen, är att bedöma om de framtida reparations- och underhållsbehoven är realistiska i förhållande till egna resurserna.
”Hos oss på banken kan du få hjälp med en helhetsbedömning. När en befintlig byggnad sköts väl och används aktivt, uppstår ofta en lösning som är hållbar både ekonomiskt och för miljön”, säger Mari Govenius, kreditchef på S-Banken.
Hur förbättrar man energieffektiviteten i en stuga?
Cirka 30 procent av koldioxidavtrycket från stuglivet kommer från elförbrukningen. Det är särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid energieffektiviteten om stugan används mycket även på vintern.
Det går att minska energiförbrukningen i en gammal stuga utan stora renoveringar. Nyckelfaktorerna är byggnadens isoleringsnivå, i vilket skick fönster och dörrar är samt uppvärmningssystemet.
Vid sidan av vedeldning har många skaffat luftvärmepump till sin stuga. I en stuga med el minskar utsläppen om du använder el som produceras med förnybar energi, och på tomter som ligger avsides kan solkraft öka energisjälvförsörjningen.
Hur är vattenförsörjningen organiserad?
Stugköparen behöver sätta sig in i vattenförsörjningen: kommer vattnet från egen brunn eller behöver vatten medföras till stugan? I en stuga med vattentoalett ställs fler krav på avloppssystemet än i en stuga dit vatten ska medföras.
”Köparen bör komma ihåg att det ofta är dyrt att förnya avloppssystemet”, säger Niko Rautio på Sustera.
På strandtomter är det bra att undersöka vattendragets tillstånd samt erosions- och översvämningsrisker, till exempel hos myndigheterna i kommunen där stugan ligger.
Hur påverkar klimatförändringarna stuglivet?
Kraftiga regn, översvämningsrisker, torra somrar och allt längre perioder med värmebölja påverkar även stugägarnas liv. Snöfattiga vintrar kan försämra grundvattentillgången och tillgången på brunnsvatten, särskilt under torra år.
Att ha ett trädbestånd på gården är till fördel på många sätt – det skyddar byggnaderna och ger svalka under de tilltagande värmeböljorna.
Hur ser framtiden ut?
Tänk alltid också på framtiden: hur kommer du att använda din stuga om tio år? Om du kommer att använda den mindre, fundera på om du skulle kunna hyra ut stugan eller dela den med familj och vänner.
”En sommarstuga är ofta ett flera årtionden långt projekt. Därför är det klokt att bedöma köpbeslutet utifrån vilken användning stugan har nu och i framtiden. En välskött stuga som används aktivt behåller vanligen sitt värde väl och är en hållbar lösning. Hållbarhet innebär också att ta hand om släktens stuga och föra dess historia vidare till kommande generationer”, säger Mari Govenius på S-Banken.
Kontrollera bland annat följande innan du köper en stuga
- Byggnadens skick (konditionsgranskning)
- Byggnadsrätt och planer
- Framtida reparationsbehov
- Uppvärmnings- och ellösningar
- Eventuella brunnens skick och vattenkvaliteten
- Avloppssystem
- Översvämnings- och erosionsrisker
- Årliga underhållskostnader
- Stugans användningsgrad i din livssituation
Experter
Mari Govenius, kreditchef på S-Banken. Mari har övergripande ansvar för finansieringstjänsterna för privatkunder på S-Banken.
Tuula Pihkala, ledare för projektet Kohti hiilineutraalia mökkeilyä (HINEE). Tuula arbetar med utveckling av fritidsboendet i Södra Savolax i Laiturilla-projekten.
Niko Rautio, ledande expert inom konsumenttjänster på Sustera Oy. Företaget som är en expert på fastigheters livscykel har genomfört över 150 000 konditionsgranskningar och -undersökningar i Finland.
