Ansvarsfulla investeringar, det vill säga ESG-investeringar, har mött på motstånd under innevarande år. Förkortningen ESG kommer från orden environmental, social och governance, det vill säga miljö, samhälle och bolagsstyrning.
Kritiska aspekter och diskussioner är välkomna, eftersom ESG-investeringarna har lett ett segertåg sedan början av 2000-talet. ESG-investeringarna har ett nära samband med FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (Principles for Responsible Investment, PRI). De principerna har undertecknats av en stor grupp investerare och styr förvaltningen av en investeringsförmögenhet på över hundra tusen miljarder dollar.
Ett färskt exempel på det motstånd som ESG-investeringar stött på är från sommaren, då kapitalförvaltaren BlackRocks vd Larry Fink meddelade att BlackRock slutar använda termen, eftersom den är för politiserad. (Läs mer om rörelsen som motsätter sig ESG-investeringar i slutet av texten.)
Men vad handlar ESG-investeringar om och vad utgörs de under senare tid kritiserade ESG-betygen av?
Vad visar ESG-betygen?
Syftet med ESG-betygen är att bedöma vilka risker och möjligheter i anknytning till ESG-faktorer ett företag möter samt hur företaget klarar av att skydda sig från dessa risker och utnyttja ESG-möjligheterna.
ESG-granskningen och ESG-betyget beaktar hur företaget fungerar och producerar varor eller tjänster och dessutom också vad företaget producerar. Konsekvenserna av företagets slutprodukt för det omgivande samhället påverkar alltså ESG-betyget genom granskningen av ”vad företaget producerar”.
För investeraren är det ytterst viktigt att veta vilken påverkan (eller nettopåverkan) de varor eller tjänster som företaget producerar har. Man kan utgå från att den påverkan företagets verksamhet har i många fall är en betydande efterfrågefaktor, positiv eller negativ. Nettopåverkan visar emellertid en annan sak än ESG-betyget och de är inte alternativ till varandra.
Jag har lagt märke till att en del aktörer – i synnerhet aktörer som säljer sådana data som konkurrerar med ESG-betyg – till och med medvetet skapar motsättningar mellan påverkansbedömningar och företagens ”gammalmodiga och simpla” ESG-betyg. I offentligheten har till exempel felaktigt påståtts att ESG-investeringar skulle innebära att investera enbart i bolag som fått ett bra ESG-betyg eller att låta bli att investera i vissa bolag som fått ett dåligt ESG-betyg eller i bolag inom sektorer som utesluts kategoriskt. Dessutom har det påståtts att ESG-betyg skulle ignorera effekterna av ett företags produkter på samhället.
Enligt en allmän indelning kan ESG-investeringar göras med sju olika investeringsstrategier. Strategierna i fråga är ESG-integrering, uteslutning, inkludering, påverkan, temainvesteringar, impact investing och normbaserad screening. I många av strategierna kan man utnyttja såväl ESG-betyg som påverkansdata, utöver alla andra data.
Min egen tanke är att investeraren behöver olika typer av data. Påverkan har ett egenvärde, men är bara en av faktorerna vid valet av investeringsobjekt. Detta beror på att syftet med investeringar är maximerad avkastning på en önskad risknivå. Mångsidiga ESG-data underlättar i detta sammanhang.
Investeraren måste bedöma hur kända faktorer, till exempel ESG-faktorer, avspeglas i värdepapprets pris och analysera om värdepappret är dyrt eller billigt. Detta är ESG-integrering. Även om man bara investerar i sådana bolag som har erhållit högsta möjliga ESG-betyg eller har den mest positiva påverkan, kan man inte förvänta sig särskilt god avkastning på sin investering om bolagets värdepapper har varit dyrare än de borde vara.
På senare tid har det skrivits mycket om att ESG-betyg har en svaghet. Som exempel har använts fall där förslagsvis ett tobaks- eller oljebolag har erhållit bättre ESG-betyg än ett annat bolag vars produkter enligt sunt bondförnuft gör mer gott. Sådana skriverier är antingen avsiktligt populistiska eller ren okunnighet. Varför? Därför att ESG-betygen normaliseras inom sektorn. Således är det omöjligt – eller åtminstone onödigt – att jämföra betygen mellan företag inom olika sektorer.
Varifrån kommer motståndet mot ESG?
Slutligen ytterligare några ord om rörelsen mot ESG-investeringar. Rörelsen kommer från USA, där politiken sträcker sina tentakler också till investeringsvärlden. I synnerhet vissa republikanska politiker har försökt förhindra att data som påverkar prissättningen på värdepapper skulle användas i analyser och investeringsbeslut, om de hör samman med ESG-faktorer. Man har också velat bromsa investerarnas möjligheter att påverka sina investeringsobjekt.
I praktiken påverkar användningen av ESG-data hur finansiering eller investeringstillgångar styrs till olika objekt. Samtidigt leder användningen av ESG-data också till att investeringarna samt anskaffningen av finansiering till vissa projekt blir dyrare än tidigare.
Dessa politiker anser uppenbart att väljarkårens intressen av någon anledning står i strid med att investerarna vill ha ett så bra förhållande mellan avkastning och risk för sina investeringar som möjligt, vilket i sin tur kräver att all relevant information används när investeringsbesluten fattas.
Enligt min åsikt visar motståndet främst att ESG-investeringar faktiskt påverkar den verkliga världen. Varför skulle det annars finnas ett motstånd, om de saknar betydelse?
Mika Leskinen
Placeringsdirektör, S-Banken