S-Bankens undersökning: För vissa innebär vardagen trygghet, för andra osäkerhet – undersökningen avslöjar stora skillnader i finländarnas trygghetskänsla
2026-08-07
Nästan en tredjedel av finländarna känner sig helt trygga, medan mer än en fjärdedel lever med en svag trygghetskänsla i vardagen. S-Bankens enkät Vardagens trygghetsbarometer visar att finländarnas vardag bygger på väldigt olika utgångspunkter vad gäller trygghet.
S-Bankens undersökning: Så här delar känslan av trygghet finländarna
Helt trygga (31 %)
Utsatta (27 %)
Stark känsla av framtida trygghet och ekonomisk trygghet, men svagare åtgärder i vardagen och för digital säkerhet (18 %)
Aktiva i tryggheten i vardagen, men osäkra om framtiden (13 %)
Genomsnittliga (11 %)
Enkätundersökningen Vardagens trygghetsbarometer 2026 utreder vilka faktorer som ligger till grund för finländarnas upplevelse av en trygg vardag. Totalt sett upplevs vardagen huvudsakligen som trygg, men enkätundersökningen tyder på att personer i likadana livssituationer kan uppleva sin trygghet på mycket olika sätt. Trygghetskänslan varierar särskilt beroende på ekonomisk trygghet, vardagshantering och förtroende för framtiden.
”Att säkerställa ekonomisk och digital säkerhet är kärnan i bankernas verksamhet, men det är också en viktig del av människors upplevelse av trygghet i vardagen. Hur trygg vardagen upplevs påverkar direkt vilka beslut vi vågar fatta när det gäller familj, liv och ekonomi. Genom Vardagens trygghetsbarometer vill vi få en så bred förståelse som möjligt av finländarnas upplevelse av övergripande trygghetskänsla och göra tryggheten lättare att uppfatta i vardagen”, säger Leo Niemelä, säkerhetschef på S-Banken.
Skillnaderna återspeglas i vardagen
När det gäller tryggheten i vardagen är skillnaden mellan grupperna betydande. Nästan en tredjedel av finländarna (31 %) anser att de är helt trygga, medan en nästan lika stor andel (27 %) lever med en svag trygghetskänsla. I den sistnämnda gruppen omfattar otryggheten många områden i livet: Låg inkomst, arbetslöshet, att bo ensam och brist på ekonomisk buffert försämrar betydligt trygghetskänslan. För dem som känner sig helt trygga är situationen helt annorlunda. Bland dem betonas ett tillräckligt ekonomiskt handlingsutrymme, en förutsägbar vardag och förtroende för sina egna möjligheter att påverka även i framtiden.
“Jämförelsen visar att trygghetskänslan är en ojämlik upplevelse. För vissa bygger trygghet på starka buffertar, rutiner och handlingsförmåga, för andra omfattar osäkerheten samtidigt ekonomin, vardagshanteringen och framtiden. Det är inte enbart de ekonomiska resurserna utan även upplevelsen av den egna handlingsförmågan som påverkar”, sammanfattar Niemelä.
Vid sidan av de två största grupperna avslöjade materialet tre andra klart olika sätt att uppleva tryggheten i vardagen.
Den grupp som hade en stark känsla av framtida och ekonomisk trygghet upplever vardagen som smidig, trots att uppsättningen åtgärder i vardagen och den digitala säkerheten är små. Den ekonomiska bufferten skapar förtroende för framtiden och eventuella störningar i vardagen upplevs inte som några nämnvärda risker.
De som är aktiva vad gäller tryggheten i vardagen men är osäkra om framtiden utför i sin tur många konkreta trygghetsåtgärder och agerar ansvarsfullt både i ekonomin och i den digitala vardagen. De som ingår i denna grupp upplever dock otrygghet exempelvis på grund av ekonomiska utsikter och världsläget.
För den tredje gruppen är tryggheten inget ständigt orosmoment, men den är heller inte en medveten resurs. För dessa så kallade genomsnittliga speglar vardagen väl en situation där inget är uppenbart fel, men där ingenting ger en särskild trygghetskänsla. Trygghet är snarare ett tillstånd i bakgrunden än något som aktivt byggs upp.
I alla grupper stärks trygghetskänslan genom förebyggande åtgärder
Känslan av trygghet i vardagen kan stärkas på olika sätt. Med tanke på banksäkerhet och digital säkerhet betonas vikten av förebyggande åtgärder i alla grupper.
”Att upplevelsen av trygghetskänsla skiljer sig åt speglar ett mer omfattande fenomen där välfärd och upplevd förmåga att klara sig fördelas ojämnt. Ur bankens perspektiv betonas vikten av ekonomiskt delaktighet – att så många som möjligt har tillgång till verktyg, information och stöd för att hantera den egna ekonomin och förbereda sig. Detta stöds till exempel med tydliga tjänster för ekonomihantering, rådgivning och digitala verktyg, såsom S-mobil som sammanställer dagliga ekonomiska ärenden smidigt på ett och samma ställe”, säger Leo Niemelä.
Så här delar känslan av trygghet finländarna
Vilka är de viktigaste kännetecknen för de olika grupperna? Varifrån kommer känslan av trygghet? Hur kan varje person i gruppen upprätthålla eller öka den egna känslan av trygghet?
Utifrån svarsmaterialet finns det fem olika grupper som upplever trygghet på olika sätt. Dessa olika grupper kan beskrivas på följande sätt:
Till denna grupp hör personer som upplever sin vardag, sin ekonomi och sin framtid som helt trygg. Känslan av trygghet är stark inom många vardagsområden, och ett enskilt orosmoment eller en enskild motgång rubbar inte den grundläggande förtroendet i vardagen.
Vardagen bygger på fungerande rutiner, ett tillräckligt ekonomiskt handlingsutrymme och aktiva säkerhetsåtgärder. Trygghet uppstår både genom åtgärder och buffertar: En grupp förbereder sig, följer sin situation och gör medvetna val, men känner inget behov av att leva i ständig vaksamhet.
Förtroendet för framtiden är starkt, och osäkerhetsfaktorer hanteras rationellt som en del av livet.
Väsentliga drag
Stark känsla av trygghet i vardagen.
Starkt ekonomiskt skydd.
God digital säkerhet.
Aktiva säkerhetsåtgärder.
Förtroende för framtiden och för de egna möjligheterna att påverka.
Varifrån kommer känslan av trygghet?
Tillräckligt ekonomiskt handlingsutrymme.
Stark upplevelse av handlingsförmåga och av att klara sig.
Etablerade vardagsrutiner.
Upplevelsen av att egna val spelar roll.
För den här profilen innebär trygghet framför allt
sinnesro och kontinuitet
förmåga att förbereda sig utan orostankar
förtroende för den egna bärkraften och samhällets bärkraft
vardag där trygghet är en del av det normala livet.
Små åtgärder som kan upprätthålla övergripande skydd
Kontrollera att en rutin är aktuell Välj en sak (t.ex. lösenord eller ekonomisk uppföljning) och försäkra dig om att den motsvarar din nuvarande situation. Bra rutiner förblir starka när de uppdateras då och då.
Gå igenom din övergripande beredskap en gång om året Kontrollera till exempel buffertens tillräcklighet och viktiga frågor inom digital säkerhet. Regelbunden genomgång hjälper till att hålla helheten under kontroll.
Se till att du vet hur du ska agera vid störningar Välj 1–2 situationer (t.ex. bedrägeri eller inkomstbortfall) och gå igenom vad du eventuellt ska göra. En tydlig handlingsmodell ökar säkerheten även när något oväntat händer.
Stöd närståendes trygghet genom en konkret åtgärd Hjälp till exempel till med att kontrollera den digitala säkerheten, diskutera beredskap eller dela med dig av ditt eget sätt att agera. Säkerheten stärks när den byggs tillsammans.
Flera indikatorer visar att de utsatta upplever den egna vardagen som osäkrare än andra finländare. Deras upplevelse av trygghet är svag på nästan alla områden, särskilt när det gäller ekonomisk trygghet och framtida trygghet i vardagen.
Vardagen känns inte stabil, utan bekymren följer med nästan hela tiden. Särskilt ekonomin och framtiden oroar, och även en liten motgång kan rubba känslan av trygghet. När det knappt finns någon buffert känns tryggheten lätt svag.
Ekonomiska bekymmer påverkar direkt känslan av att ha hantera vardagen och orken. Otrygghet är inte en enskild upplevelse, utan den är ett anhopat vardagsfenomen.
Väsentliga drag
Låg känsla av trygghet i vardagen.
Dåligt ekonomiskt skydd.
Digital säkerhet måttlig, men utsatt.
Uppsättningen säkerhetsåtgärder är liten.
Framtidsutsikterna upplevs som osäkra.
Varifrån kommer otryggheten?
låg inkomst
arbetslöshet
att bo ensam
liten buffert.
Små åtgärder för att stärka tryggheten i vardagen
Skapa en bild av grunderna i din ekonomi Ofta ökar känslan av hantering redan om du känner till dina inkomster, utgifter och förfallodagar för räkningar.
Skapa lämpliga, även små buffertrutiner Även ett litet, åtskilt sparbelopp kan ge sinnesro. Buffert innebär även vetskap om att det finns en tydlig handlingsplan för oväntade situationer.
Ta hand om den digitala säkerheten Se till att åtminstone de viktigaste tjänsterna har starka lösenord och att du kan känna igen de vanligaste bedrägerierna.
Sök stöd i tid Tveka inte att söka hjälp: Du kan alltid diskutera olika alternativ med banken, till exempel flexibilitet, betalningsarrangemang eller andra alternativ, om ekonomin blir ansträngd.
Till denna grupp hör de som upplever den egna vardagen och framtiden främst som trygg, även om de inte alltid vidtar några konkreta trygghetsåtgärder i vardagen regelbundet och aktivt. Tryggheten bygger på stabila resurser, stabil ställning och upplevelsen av att allt ordnar sig vid behov.
Vardagen ser ut smidig och förutsägbar. Den ekonomiska bufferten skapar förtroende för framtiden och eventuella störningar i vardagen upplevs inte som några nämnvärda risker. Rutinerna för den digitala säkerheten och tryggheten i vardagen får ofta mindre uppmärksamhet, kanske inte så mycket för att de inte anses vara viktiga, utan för att bristen på dem inte upplevs som en risk i en till synes stabil vardag.
Förtroendet för framtiden är starkt och innefattar ett tyst antagande om att resurser och medel finns tillgängliga vid behov.
Väsentliga drag
Stark upplevd ekonomisk trygghet.
God känsla av trygghet i vardagen.
Den framtida tryggheten upplevs som stark.
Antalet digitala säkerhetsåtgärder och säkerhetsåtgärder i vardagen ligger på medelnivå.
Säkerheten kräver ingen ständig beredskap.
Varifrån kommer känslan av trygghet?
God utkomst.
Upplevd ekonomisk buffert.
Stabil livssituation.
Förtroende för egna resurser och samhällets funktion.
För den här profilen innebär trygghet framför allt
säkerhet om att man även klarar sig av svåra situationer
förtroende för framtiden
kontinuitet och förutsägbarhet
känslan av att man inte behöver kontrollera allt separat.
Små åtgärder som kan stärka säkerheten i vardagen och den digitala säkerheten
Identifiera en vardagsrisk som lätt förbises Välj en sak (t.ex. lösenord, uppdateringar av enheten eller kontouppföljning) och kontrollera dess status.
Uppdatera en grundläggande sak om digital säkerhet Byt lösenord, aktivera tvåfaktorsautentisering eller uppdatera dina enheter. Redan en konkret åtgärd räcker till för att öka handlingsförmågan och därigenom känslan av trygghet.
Kontrollera att det ekonomiska skyddet fungerar även vid eventuella störningar Gå igenom en praktisk sak: buffertens tillräcklighet, försäkringar eller en reservplan.
Gör säkerhetsrutinen till vana Välj en sak som du gör regelbundet i fortsättningen (t.ex. kontrollerar kontona en gång i veckan). Säkerheten stärks av små upprepade åtgärder.
Till denna grupp hör finländare som aktivt och medvetet tar hand om säkerheten i vardagen. De vidtar flera konkreta säkerhetsåtgärder, följer den egna situationen och agerar ansvarsfullt både vad gäller ekonomin och den digitala säkerheten i vardagen. Vardagen vilar på en relativt stadig grund.
Framtiden ser dock osäker ut. Oron härrör från upplevelsen av att de faktorer som påverkar den framtida utvecklingen i hög grad ligger utanför den egna påverkan. Händelser i världen, samhällsförändringar och ekonomiska utsikter skapar osäkerhet som de egna dagliga åtgärder inte helt kan undanröja.
I denna grupp är känslan av trygghet tudelad: vardagen fungerar och är under kontroll, men förtroendet för framtiden vacklar. Detta skapar en motstridighet där beredskap och noggrannhet inte innebär sinnesro.
Väsentliga drag
Stor uppsättning säkerhetsåtgärder.
Digital säkerhet är bra.
Ekonomiskt skydd ligger på medelnivå.
Upplevelsen av framtida trygghet är betydligt sämre än upplevelsen av nuvarande trygghet i vardagen.
Aktivt, ansvarsfullt och medvetet handlingssätt.
Varifrån kommer otryggheten?
Upplevelse av begränsade möjligheter att påverka.
Oro för den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället.
Osäkerhet om framtiden för arbetslivet och utkomsten.
Kriser och oförutsedda förändringar i världen.
För den här profilen innebär trygghet framför allt
känslan av att egna åtgärder spelar roll
beredskap och förutseende
förtroende för att man även klarar sig i förändringar
sinnesro, inte bara praktisk trygghet.
Små åtgärder som kan stärka känslan av trygghet
Anteckna vad som redan är i ordning Ange 2–3 åtgärder du redan utför för tryggheten (t.ex. kontouppföljning eller stark autentisering). Du ser på ett konkret sätt hur säkerhet byggs upp redan i vardagen.
Fastställ din ekonomiska miniminivå Anteckna hur mycket du behöver per månad för att klara dig och hur stor buffert du vill ha. En tydlig gräns ökar känslan av kontroll av osäkerhet.
Begränsa uppföljningen av nyheter till en enda tidpunkt per dag Välj en tidpunkt för att följa nyheter och sociala medier. Så här kan du håller dig uppdaterad utan att ständigt exponeras för faktorer som du inte kan påverka.
Bestäm på förhand hur du ska agera i oväntade situationer Välj 1–2 situationer (t.ex. inkomstbortfall eller bedrägeri) och fundera i förväg på vad du ska göra. En tydlig handlingsmodell minskar osäkerheten direkt.
Diskutera trygghet med en närstående Gå igenom en konkret situation: ”Vad skulle du göra om …?” eller ”Har du en buffert?”. Tryggheten ökar när du inte behöver bära den ensam.
Gruppens upplevelse av trygghet är måttlig: Vardagen känns inte särskilt otrygg, men inte heller ovanligt stark eller hållbar. Tryggheten är inget ständigt orosmoment, men den är heller inte en medveten resurs.
Ekonomi, digital säkerhet och säkerhetsåtgärder i vardagen ligger på en rimlig nivå utan tydliga prioriteringar eller ytterligheter. Framtiden betraktas med försiktighet: Det finns förtroende, men det blandas med måttlig osäkerhet.
För de genomsnittliga speglar vardagen väl en situation där inget är uppenbart fel, men där ingenting ger en särskild trygghetskänsla. Trygghet är snarare ett tillstånd i bakgrunden än något som aktivt byggs upp.
Väsentliga drag
Inga tydliga ytterligheter i upplevelsen av trygghet.
Måttlig känsla av trygghet i vardagen.
Ekonomi, digital säkerhet och säkerhetsåtgärder på medelnivå.
Framtiden betraktas med försiktig realism.
Säkerheten betonas inte i vare diskussioner eller åtgärder i vardagen.
Varifrån kommer känslan av trygghet (och dess begränsningar)?
Utkomst på basnivå.
Måttlig, men inte stor buffert.
Vardag utan större kriser eller särskilda säkerhetsfaktorer.
Anpassningsbar och måttfull inställning till förändringar.
För den här profilen innebär trygghet framför allt
att slippa vara ständigt försiktig
en fungerande vardag utan större störningar
balans och förutsägbarhet
måttligt förtroende för framtiden.
Små åtgärder som kan stärka känslan av trygghet
Kontrollera en grundläggande sak i vardagen Välj en sak (t.ex. kontouppföljning, lösenord) och se till att den är i ordning. En liten kontroll ökar känslan av handlingsförmåga.
Förbättra ett delområde i liten mån Välj en: ekonomi, digital säkerhet eller vardagsrutiner, och gör en liten förbättring (t.ex. öka bufferten i liten mån eller uppdatera ett lösenord). Du behöver inte förbättra allt på en gång.
Bestäm en sak som du vill säkra i framtiden Anteckna ett konkret mål (t.ex. en buffert som räcker i 3 månader eller ett tydligt handlingssätt vid störningar).
Gör en säkerhetsrutin till vana Välj en sak som du gör regelbundet i fortsättningen (t.ex. kontrollerar kontona en gång i månaden). Upprepade små åtgärder bygger upp säkerhet långsiktigt.
Utnyttja nuläget och fatta ett förutseende beslut När vardagen är i balans, utför en förebyggande åtgärd (t.ex. en sparplan). Förebyggande åtgärder är lättast när inget är fel.
Vardagens trygghetsbarometer 2026
S-Bankens enkätundersökning, Vardagens trygghetsbarometer, är en aktuell årlig översikt över finländarnas trygghet i vardagen. Den kartlägger hur finländare upplever den övergripande tryggheten och hur upplevelsen av trygghet syns i olika livssituationer i vardagen. Trygghetsgrupperna bygger på ett omfattande svarsmaterial från enkätundersökningen.
Bakgrundsinformation om enkäten
Kantar Finland Oy genomförde Trygghetsbarometern på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 102 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. Resultaten innehåller en granskning per landskap, och fördelningarna ligger nära landskapens representativitet bland befolkningen. Datainsamlingen genomfördes 18.2–9.3.2026.
