Digital säkerhet består hos finländarna främst av vardagsrutiner och eget beteende på nätet. Det innebär bland annat att skydda enheter och användaruppgifter, övervaka kontotransaktioner och uträtta ärenden i digitala tjänster på ett säkert sätt.
Finländarna tar hand om sin digitala säkerhet och banksäkerhet på många sätt. Åtta av tio utför regelbundet åtgärder för att förbättra sin digitala säkerhet. De klart vanligaste är konkreta och lättbegripliga vardagliga skyddsåtgärder, som att låsa olika smarta enheter eller följa upp kontotransaktioner – ungefär 70 procent av de tillfrågade sköter dessa rutiner minst en gång i veckan. Dessutom tar majoriteten väl hand om sina bankkoder och undviker misstänkta meddelanden och länkar. Att låsa smarta enheter görs nästan lika ofta som att låsa dörrar och fönster i hemmet eller fritidshuset.
Alla viktiga digitala säkerhetsrutiner har dock ännu inte etablerats hos finländarna. Till exempel kräver upprätthållandet av datasäkerheten och uppdateringen av lösenord fortfarande åtgärder. Dessutom använder bara ungefär hälften olika lösenord för olika tjänster, trots att det är ett av de mest effektiva sätten att skydda sig mot hot på nätet.
”Att uppdatera lösenord har inte blivit en lika automatisk åtgärd som vissa andra vardagliga säkerhetsåtgärder. Det viktigaste för deras säkerhet är att inte använda samma lösenord i flera tjänster. Det är inte nödvändigt att byta lösenord hela tiden utan orsak, men det är viktigt att uppdatera dem genast om man misstänker ett dataintrång eller att lösenordet kan ha hamnat i orätta händer. Tvåstegsautentisering ger dessutom ett betydande extra skydd och bör alltid användas när det är möjligt”, säger S-Bankens datasäkerhetschef Leo Niemelä .
Digital säkerhet är en del av vardagens rutiner
Till skillnad från vad man skulle kunna förvänta sig upplever finländarna inte digitala säkerhetsrutiner som särskilt besvärliga eller irriterande. Nästan 70 procent upplever till exempel inte att extra bekräftelser av betalningar eller säkerhetsmeddelanden är besvärliga. Dessutom råder det en bred enighet om säkerhetsåtgärdernas nödvändighet. Över 70 procent av de tillfrågade anser bland annat att stark autentisering är en motiverad säkerhetsåtgärd.
De mest kritiserade åtgärderna är fördröjningar och blockeringar som görs av säkerhetsskäl i tjänster. Nästan en femtedel av svarspersonerna anser att den här typen av säkerhetsåtgärder är mycket eller ganska besvärliga. Unga är något mer kritiska till digitala säkerhetsrutiner än äldre åldersgrupper.
”Fördröjningar och blockeringar är särskilt effektiva sätt att skydda personuppgifter och bankkonton mot bedrägerier och dataintrång. Å andra sidan, även om de är irriterande, visade enkätundersökningen att 64 procent av finländarna anser att de är mycket berättigade eller nödvändiga”, säger Niemelä.
Man litar på sin egen kompetens, men oroar sig för närståendes säkerhet
Majoriteten av finländarna tror att de vet vad de ska göra i olika risksituationer kopplade till digitala tjänster, oavsett om det gäller tekniska datasäkerhetshot, nätmobbning eller bankbedrägerier. Det inger viss osäkerhet om personuppgifter eller annan känslig information skulle hamna i fel händer.
I det stora hela oroar sig en fjärdedel av de tillfrågade regelbundet för nät- och cybersäkerhet och berättar att de tänker på digital säkerhet minst en gång i veckan. Oron sträcker sig ofta bortom den egna tryggheten och vardagen. Mer än en tredjedel uppger att de diskuterar digital säkerhet med sina närstående och hjälper till med användningen av enheter och appar samt med ärenden på nätet minst en gång i månaden.
Särskilt den digitala säkerheten och det digitala beteendet hos äldre närstående oroar finländarna. Äldre oroar sig oftare för sin egen digitala säkerhet än andra åldersgrupper. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller vad finländarna oroar sig för: kvinnor oroar sig mer för sin egen digitala säkerhet, medan män oroar sig för sin partners säkerhet.
Digital säkerhet är en del av en jämlik vardag
Digital säkerhet är inte bara en teknisk fråga, utan en central del av en smidig och jämlik vardag. Alla ska ha möjlighet att använda digitala tjänster på ett säkert och förtroendeingivande sätt.
”Vi vill ständigt förbättra våra kunders förmåga att uträtta digitala ärenden säkert. Vi erbjuder våra kunder till exempel personligt stöd för digitala utmaningar som en del av våra tjänster. Inom digital säkerhet ses människan ofta som den svagaste länken, men som kompetent är hen också den starkaste säkerhetsfaktorn”, påminner Niemelä.
Under förra året kontaktades S‑bankens digitala stöd särskilt i vardagliga digitala ärenden som rör S‑mobil och webbanken. De vanligaste frågorna handlade om installation och användning av S‑mobil samt utmaningar med att logga in på webbanken. Dessutom oroade sig det digitala stödets kunder över bedrägerier och datasäkerhet.
De mest långvariga stödsituationerna var kopplade till fall där användningen av digitala tjänster ännu var ny för kunden. Kunderna utnyttjade det digitala stödet i stor utsträckning i olika åldersgrupper, särskilt när bankärenden och digitala ärenden var nya för kunden.
Bakgrundsinformation om rapporten Vardagens trygghetsbarometer 2026
S-Bankens Vardagens trygghetsbarometer är en aktuell årlig översikt över finländarnas trygghet i vardagen. Den kartlägger hur finländare upplever den övergripande tryggheten och hur upplevelsen av trygghet syns i olika livssituationer i vardagen. Eftersom översikten görs årligen, jämför den bland annat effekterna av olika tidpunkter och av de samhälleliga och geopolitiska förändringarna på hur känslan av trygghet i vardagen utvecklar sig. Rapporten sammanfattar de olika trygghetssynvinklarna och skapar en ny helhetsbild av finländarnas trygghet i vardagen.
Undersökningen Vardagens trygghetsbarometer innehöll sju frågor som sammanställdes till Vardagens trygghetsindex, som följs upp årligen. Den visar med en enda siffra hur trygg finländarna upplever vardagen ur olika synvinklar. Indexet för digital säkerhet framstår som det näst starkaste, vilket visar att finländare har undvikit allvarliga hot och har viss förmåga att agera i sådana situationer. Det starkaste temaindexet är säkerhetsåtgärder i vardagen, som också inkluderar åtgärder relaterade till digital säkerhet.
Läs översikten Vardagens trygghetsbarometer (på finska) (pdf, 2,1 MB)
Detaljerade resultat om upplevelsen av digital säkerhet fås på begäran.
Bakgrundsinformation om enkäten
Kantar Finland Oy genomförde Trygghetsbarometern på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 102 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. Resultaten innehåller en granskning per landskap, och fördelningarna ligger nära landskapens representativitet bland befolkningen. Datainsamlingen genomfördes 18.2–9.3.2026.
