S-Bankens undersökning Vardagens trygghetsbarometer 2026 visar att unga är särskilt utsatta för flera olika digitala bedrägerier. Unga råkar oftare än andra åldersgrupper ut för situationer där deras uppgifter används utan tillstånd, till exempel för att kapa användarkonton eller göra inköp på nätet. Nästan en femtedel berättar om situationer där någon har försökt använda deras bankkonto på ett otillbörligt sätt eller där pengar har tagits från kontot.
Den kommande sommarsäsongen ökar risken för att utsättas för olika bedrägerier, eftersom ungas användning av pengar då ofta ökar. Till exempel kan unga ha mer pengar än vanligt till följd av examensfester och sommarjobb. När unga också samtidigt har mer fritid görs fler bokningar och betalningar på nätet, vilket ger bedragare fler möjligheter.
”På sommaren ökar bland annat bedrägerier med festivalbiljetter, där man säljer icke-existerande eller redan använda biljetter. Dessutom förekommer fler bedrägerier kopplade till uthyrning av fritidshus samt olika typer av nätfiskemeddelanden. Till exempel i meddelanden som rör bokningswebbplatser kan man hänvisa till ett problem med bokningsavgiften eller återbetalningen, och syftet är att få mottagaren att ange sina kort- eller bankuppgifter på en bluffsida. Meddelandena kan se mycket trovärdiga ut och likna meddelanden som skickas av en äkta bokningstjänst”, säger S-Bankens datasäkerhetschef Leo Niemelä.
Brottslingar försöker också rekrytera unga som så kallade penningkurirer till exempel genom påhittade platsannonser på sociala medier, och den unga förstår inte nödvändigtvis att hen deltar i olaglig verksamhet förrän konsekvenserna, som en brottsdom, blir verkliga.
Unga litar på sociala medier
Sociala medier och olika digitala tjänster är en central del av vardagen, vänskapsrelationer och kommunikationen för unga. Enligt undersökningen har hela 68 procent av personer under 30 år stött på hatretorik, trakasserier eller annat skadligt innehåll på nätet. Dessutom uppger 17 procent att de har utsatts för påverkan exempelvis genom en bluffrelation, ett investeringsbedrägeri eller chefsbedrägeri.
Samtidigt uppger en fjärdedel av de unga att de litar på sociala medietjänster, vilket är klart mer än i andra åldersgrupper. Unga måste ständigt bedöma vilken typ av innehåll och information som kan anses pålitlig och vad de själva tryggt kan dela på nätet.
Niemelä betonar att kompetens inom medie- och digital säkerhet är centrala vardagsfärdigheter.
”Många unga har redan tidigt lärt sig använda olika digitala tjänster mycket smidigt, men samtidigt kan innehåll, bilder eller uppgifter finnas kvar på nätet vars konsekvenser man inte alltid har tänkt på. När det gäller digitala tjänster framhävs också förmågan att bedöma vad som genuint är tillförlitligt och säkert på nätet. Därför är det inom digital säkerhet också viktigt att förstå sina egna rättigheter och integritetsskyddet”, säger Niemelä.
Den digitala miljön är i ständig förändring
Riskerna i nätmiljön väcker också oro. 16 procent av unga under 30 år uppger att de oroar sig för nät- och cybersäkerhet minst en gång i veckan. Andelen stiger till över en femtedel när det gäller unga i åldern 18–25 år som bor hemma.
Fenomenet syns även i ett bredare perspektiv: enligt myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Barometer för digital säkerhet 2025 har digitala bedrägerier och cyberhot blivit ett av finländarnas främsta säkerhetsbekymmer. Behovet av ständig vaksamhet i samband med digitala tjänster är särskilt framträdande bland unga, vars vardag i hög grad är förankrad i internet.
”Unga använder dagligen flera olika tjänster till exempel för kommunikation, studier, arbete, betalning och nöje. Dessutom tar unga snabbt till sig nya digitala tjänster och verksamhetssätt, men samtidigt blir nätmiljön mer komplex och riskerna ökar. ”Det blir allt viktigare att känna igen situationer där någon försöker missbruka ens förtroende, information eller pengar”, påminner Niemelä.
Tips från S-Bankens expert för den digitala vardagen i sommar
- Köp festival- och evenemangsbiljetter endast från officiella biljettförsäljare.
- Kontrollera betalningslänkar och webbplatser för bokningar av stugor och boenden noggrant innan du betalar.
- Stanna upp och tänk efter innan du betalar. Brådska är bedragarens bästa vän.
- Logga inte in på banktjänster via länkar i meddelanden, på sociala medier eller i sökresultat.
- Aktivera tvåstegsverifiering och aviseringar om kontotransaktioner.
- Var försiktig med ”sommarjobbsannonser” som lovar enkla pengar – brottslingar kan använda dem för att rekrytera unga som penningkurirer. Det handlar inte om sommarjobb, utan om ett brott som kan leda till fängelse, förlust av kredituppgifter och ersättningsskyldighet.
Rapporten Vardagens trygghetsbarometer 2026
S-Bankens Vardagens trygghetsbarometer är en aktuell årlig översikt över finländarnas trygghet i vardagen. Den kartlägger hur finländare upplever den övergripande tryggheten och hur upplevelsen av trygghet syns i olika livssituationer i vardagen.
Frågorna som ingick i Vardagens trygghetsbarometer sammanställdes till Vardagens trygghetsindex, som följs upp årligen. Den visar med en enda siffra hur trygg finländarna upplever vardagen ur olika synvinklar. Indexet för digital säkerhet framstår som det näst starkaste, vilket visar att finländarna har undvikit allvarliga hot och har viss förmåga att agera i sådana situationer. Det starkaste temaindexet är säkerhetsåtgärder i vardagen, som också inkluderar åtgärder relaterade till digital säkerhet.
Läs översikten Vardagens trygghetsbarometer (på finska) (pdf, 2,1 MB)
Detaljerade resultat om ungdomars upplevelse av digital säkerhet fås på begäran.
Bakgrundsinformation om enkäten
Kantar Finland Oy genomförde Trygghetsbarometern på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 102 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. Resultaten innehåller en granskning per landskap, och fördelningarna ligger nära landskapens representativitet bland befolkningen. Datainsamlingen genomfördes 18.2–9.3.2026.
Läs mer om S-Bankens säkerhetsarbete (på finska)
