En liten en- eller tvårummare har länge ansetts vara den typiska första bostaden, som fungerar som ett mellansteg innan man flyttar till ett större hem. Enligt S-Bankens enkätundersökning motsvarar denna uppfattning dock inte längre särskilt väl behoven hos dem som överväger att köpa en första bostad. Hela 57 procent av dem som överväger att köpa en första bostad siktar direkt på en större bostad eller en som passar livssituationen bättre på längre sikt. Endast 13 procent överväger en mindre bostad först.
Även de egenskaper som önskas av bostaden visar att det inte handlar om en liten första bostad: 70 procent skulle vilja ha bastu i sitt hem och 66 procent egen gård eller trädgård. Dessutom önskas ofta ett stort kök och ett separat arbetsrum.
Detta fenomen har noterats även på S-Banken, där man har kunnat se en förändring i förstabostadsköparnas önskemål. Samma utveckling avspeglas även på bostadsmarknaden i stort – finländarna söker nu framför allt mer utrymme och familjebostäder i gott skick.
”Även i beteendet hos förstabostadsköpare kan man se en förändring. Allt fler söker en bostad som kan tjäna dem längre”, säger Mari Govenius, kreditchef på S-Banken.
En förklaring till önskemålen hos förstabostadsspekulanterna kan vara att många skaffar sin första egna bostad vid en högre ålder än tidigare. Enligt uppgifter från Statistikcentralen steg medelåldern för förstabostadsköpare från cirka 28 till cirka 30 år under åren 2006–2019. Enligt S-Bankens enkätundersökning har ungefär hälften av dem som överväger att köpa en första bostad fyllt 30 år. Dessutom bor 46 procent tillsammans med sin partner och nästan en femtedel har redan barn.
”Den första bostaden har ansetts vara första steget i den så kallade bostadstrappan, där man gradvis flyttar från en liten bostad till en större. Resultaten av vår undersökning utmanar dock uppfattningen om den första bostaden som ett tillfälligt steg. När man köper sin första bostad som omkring 30-åring kan livssituationen och bostadsbehoven vara helt annorlunda än bara några år tidigare. Att leta efter ett större hem är alltså inte nödvändigtvis en fråga om överdimensionerade drömmar, utan om att de faktiska bostadsbehoven varierar”, förklarar Govenius.
Den ekonomiska osäkerheten bromsar köpbesluten
Köpintentionerna när det gäller en första bostad har under året blivit allt mer avvaktande än tidigare. Bland de svarspersoner som aldrig har ägt en bostad överväger 36 procent seriöst eller eventuellt att köpa en första bostad inom de närmaste 1–5 åren. År 2025 var andelen 44 procent. Samtidigt har andelen av dem som åtminstone inte ännu överväger att köpa en första bostad ökat från 17 till 21 procent.
Bland dem som överväger att köpa en första bostad betonas en oro över boendekostnaderna och -finansieringen samt osäkerhet i fråga om att hitta ett lämpligt hem. Nästan två av tre oroar sig över höga boendekostnader. Även huruvida de kan hitta en lämplig bostad och få lån väcker mer oro hos dessa än hos svarspersonerna i genomsnitt.
Det rådande ekonomiska läget avspeglas redan i planerna hos vissa som överväger att köpa en första bostad. Av dem uppger 21 procent att de inte vågar ansöka om lån och 19 procent har skjutit upp sitt köpbeslut. När man separat frågar huruvida räntenivån har någon inverkan, uppger 37 procent att den ökar försiktigheten, men inte får dem att sluta överväga ett bostadsköp.
”Även om resultaten av undersökningen fortfarande visar på en försiktighet, finns det nu uppmuntrande tecken på en återhämtning på bostadsmarknaden. Det har varit glädjande att se att även efterfrågan på BSP-lån återigen har börjat öka försiktigt”, säger Govenius.
Enligt Govenius behöver den som drömmer om en större första bostad i regel inte kompromissa med sina viktigaste önskemål. Man kan hitta fler alternativ när man ser på bostadsköpet som en helhet och är beredd att vara flexibel.
”När du utreder din köpkraft i god tid kan du göra en konkret plan för bostadsköpet som är anpassad till din ekonomi. Samtidigt klarläggs vad som är en lämplig prisnivå samt hur stora besparingar och hur stor ekonomisk buffert som behövs. Du kan hitta en större första bostad anpassad till mer långsiktiga behov exempelvis i ett annat område än tänkt, i ett äldre bostadsbestånd eller bland bostäder som behöver renoveras. När du överväger en bostad som kräver renovering bör du även noggrant bedöma kostnaderna för framtida reparationer och hur de kommer att påverka din ekonomi. När du rangordnar dina viktigaste behov och diskuterar alternativ med banken redan innan du aktivt söker en bostad, blir det enklare att börja leta efter ett lämpligt hem utifrån en realistisk grund”, säger Govenius.
BSP-reformen som genomfördes i början av juni erbjuder dem som planerar att köpa en första bostad ett mer flexibelt sätt att förbereda sig för bostadsköpet. Den övre åldersgränsen för att börja spara togs bort och sparandet blev månadsbaserat.
”BSP-sparandet kan nu påbörjas utan övre åldersgräns och anpassas efter den egna livssituationen. Även om det ännu inte är aktuellt att köpa en bostad, ger en tidig start större spelrum och hjälper dig att förbereda dig för det ögonblick då du hittar ett lämpligt hem. Reformen kan förbättra möjligheterna även för dem som siktar på en större första bostad att förverkliga sina planer”, påpekar Govenius.
Närmare uppgifter om S-Bankens enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 lämnas på begäran.
Bakgrundsinformation om enkäten
Enkätundersökningen Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 genomfördes av Kantar Finland Oy på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 062 finländare över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. I enkäten beaktades datainsamlingen på landskapsnivå med målet att uppnå representativitet i enlighet med landskapens befolkning. Antalet svarspersoner som överväger att skaffa en första bostad inom 1–5 år var 370. Datainsamlingen genomfördes 6–22.4.2026. Enkätundersökningen genomfördes nu för andra gången.
