I S-Bankens enkät Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 (Fenomen inom hem och boende) uppgav en ökande grupp finländare att boendekostnaderna var det största orosmomentet i det dagliga livet. Trots detta används amorteringsfria perioder i relativt liten omfattning. Sextio procent av bostadsgäldenärerna har varken använt eller ens övervägt amorteringsfrihet under de senaste två åren. Ungefär en femtedel av deltagarna i enkäten har utnyttjat amorteringsfria perioder.
Enkätresultaten vittnar om att folk förhåller sig mycket ansvarsfullt till bostadslånen och om möjligt i första hand försöker anpassa ekonomin på andra sätt innan de utnyttjar låneflexibiliteten.
”Ibland kan en vardag som är alltför snävt planerad innebära en större ekonomisk risk än vad själva bostadslånet gör. Om alla extra pengar går åt till att amortera på lånet och man inte har någon buffert, kan ekonomin vara oväntat sårbar. Därför är det onödigt att tveka att utnyttja amorteringsfriheten, om en liten flexibilitet kan hjälpa till att balansera den egna ekonomin”, säger Mari Govenius, direktör med ansvar för lån på S-Banken.
Unga förhåller sig mer avslappnat till lån
Enkäten avslöjar att personer under 30 år oftare utnyttjar amorteringsfria perioder än andra åldersgrupper. Ungas ekonomi är ofta mer ansträngd än andras, och fenomenet kan även vittna om en förändrad inställning till ekonomihanteringen.
”Bland de unga betonas oftare tanken på att ekonomin även ska ha utrymme för annat i livet än för bara en så snabb återbetalning som möjligt av bostadslånet. Dessutom har ungas intresse för sparande och investeringar ökat kraftigt under de senaste åren. Tanken på att det är klokt att öka förmögenheten på flera olika sätt och inte bara genom den egna bostaden verkar ha blivit starkare”, säger Govenius och fortsätter:
”Ungas inställning till bostadslån liknar tänkesättet i Sverige, där bostadslån av hävd har ansetts vara en långsiktig del av ekonomin och ökningen av förmögenheten och där en snabb återbetalning inte har varit lika viktigt. Även i Finland ser unga på bostadslån i större utsträckning som en del av den totala ekonomin, vilket på lång sikt kan vara mycket smart för att ha kontroll över den egna ekonomin”, säger Govenius.
Amorteringsfria perioder används som stöd i vardagen
Enkäten visar att även personer som befinner sig mitt i karriären utnyttjar amorteringsfria perioder. Ett av de vanligaste skälen till att använda amorteringsfria perioder är att inkomsten tillfälligt har sjunkit, till exempel till följd av familjeledighet eller deltidsarbete. Amorteringsfria perioder används även för att täcka stora, oförväntade utgifter och under studier, arbetslöshet eller permittering. Istället är orsaker som rör resor eller andra upplevelser betydligt mer sällsynta.
”Tidigare söktes amorteringsfria perioder ofta särskilt i anslutning till julen eller semestern, men enligt våra data har den säsongsvisa variationen stabiliserats sedan dess. Amorteringsfrihet söks är även i större utsträckning än tidigare. Detta vittnar utan tvekan om att flexibiliteten utnyttjas just nu för att trygga den egna ekonomin och å andra sidan för att öka bufferten under osäkra tider”, säger Govenius.
Enligt Govenius stöder bankens data även den förändring i synen på boende och ekonomi som enkäten visar. Med kunderna förs allt fler samtal om hur bostadslånet kan göras mer flexibelt utan att den dagliga ekonomin blir för ansträngd.
”Bostadslån ses inte längre bara som en skuld som måste betalas av så snabbt som möjligt. Allt fler funderar också på hur den egna vardagen fortsättningsvis är i balans i olika livssituationer. Det är en positiv utveckling, om man samtidigt ser till att lånet är korrekt dimensionerat och den egna ekonomin i övrigt är i balans.”
Läs mer om amorteringsfrihet för bostadslån
Närmare uppgifter om S-Bankens enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 lämnas på begäran.
Bakgrundsinformation om enkäten
Enkätundersökningen Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 genomfördes av Kantar Finland Oy på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 062 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. I enkäten beaktades datainsamlingen på landskapsnivå med målet att uppnå representativitet i enlighet med landskapens befolkning. Datainsamlingen genomfördes 6–22.4.2026. Enkätundersökningen genomfördes nu för andra gången.
