Amerikanska centralbanken Fed håller sitt räntemöte den 28 oktober. Feds räntebeslut väntas vara okomplicerat, och marknaden prissätter knappt någon räntehöjning. Räntan väntas ligga kvar inom intervallet 3,75–4,00 procent. Inför kongressvalen i USA har centralbanken traditionellt undvikit ränteändringar för att inte påverka valresultatet.
”Flera amerikanska centralbanksföreträdare har signalerat att de först vill utvärdera effekterna av räntehöjningen i september och behöver mer data innan de tar nästa steg. Dessutom lät Fed-chefen Kevin Warsh i sitt uttalande strax före centralbankens tysta period förstå att han inte är villig att ändra räntenivån”, säger S-Bankens chefsstrateg Tanja Wennonen-Kärnä.
Samtidigt framhöll Warsh de enorma fördelarna med artificiell intelligens. Enligt hans syn kommer den positiva utbudschock som artificiell intelligens medför att dämpa inflationen på medellång eller lång sikt.
”Artificiell intelligens, de offentliga finanserna och försvaret kräver för närvarande finansiering globalt. Detta leder till en ökad efterfrågan på pengar, vilket också höjer priset på pengar”, analyserar Wennonen-Kärnä.
Finansieringsförhållandena stramades dock åt i september till följd av stigande marknadsräntor.
”I september steg den amerikanska tioårsräntan med en halv procentenhet och nådde sin högsta nivå på över två decennier. Även om uppgången i marknadsräntorna har stannat av i oktober ligger de kvar på historiskt höga nivåer”, påminner Wennonen-Kärnä.
Centralbanken följer noga hur räntenivån påverkar även andra delar av ekonomin, såsom aktie- och bostadsmarknaderna. Bostadsmarknaden i USA har förblivit dämpad efter att den genomsnittliga räntan på 30-åriga bostadslån med fast ränta stigit till 7,5 procent.
Marknaden prissätter för närvarande en räntehöjning på 0,25 procent vid decembermötet. Detta återspeglar en stark ekonomi och stor efterfrågan på pengar. Arbetsmarknaden i USA bedöms vara nära full sysselsättning, men inflationen ligger enligt alla mått klart över centralbankens mål på 2 procent. Även USA:s växande statsskuld driver upp räntenivån, då placerarna kräver högre ersättning för sina placeringar när riskerna ökar.
”Av allt detta kan man dra slutsatsen att Feds nuvarande penningpolitik ännu inte är alltför åtstramande på längre sikt och att det finns utrymme för ytterligare räntehöjningar framöver”, sammanfattar Wennonen-Kärnä.
Även ECB väntas avvakta utvecklingen
Europeiska centralbanken offentliggör för sin del sina nya räntebeslut torsdagen den 29 oktober. Centralbanken har höjt räntorna två gånger i år, i juni och september. S-Banken bedömer att räntorna förblir oförändrade vid oktobermötet, eftersom ECB väntas invänta tydligare tecken på att inflationstrycket sprider sig utanför energisektorn innan nästa räntehöjning.
ECB lär hålla en återhållsam linje på torsdag och undvika direkt framåtblickande vägledning. Trots detta kommer marknaden att leta efter signaler om en eventuell räntehöjning i december.
”Vid presskonferensen ser man med intresse fram emot ECB-chefen Christine Lagardes syn på vilka andrahandseffekter på inflationen som skulle leda till ytterligare penningpolitiska åtstramningar och hur den senaste tidens uppgång i de långa räntorna påverkar finansieringsförhållandena i euroområdet samt ECB:s kommande beslut. Särskilt situationen i Frankrike kommer sannolikt att lyftas fram”, bedömer S-Bankens ekonom Janne Ronkanen.
På S-Banken räknar vi med att perioden med höga energipriser blir mer långvarig än tidigare bedömt. Inför ECB:s oktobermöte har priset på Brentolja åter stigit till över 110 dollar per fat. Om de höga energipriserna består ökar risken för andrahandseffekter på inflationen, vilket gradvis skulle återspeglas även i priserna på andra produkter och tjänster.
”Vi bedömer att risken för andrahandseffekter på inflationen ökar under de närmaste månaderna och att detta får ECB att genomföra ytterligare räntehöjningar. Vi väntar oss därför nästa räntehöjning från ECB vid decembermötet. Även ECB:s nya ekonomiska prognoser, som publiceras i december, kommer sannolikt att stödja det kommande räntehöjningsbeslutet”, förutspår Ronkanen.
Stigande energipriser syns ännu inte i andra priser
Inflationen i euroområdet steg i september till 3,8 procent från 3,2 procent i augusti, men uppgången berodde fortfarande främst på dyrare energi. I inflationsprognoserna som publicerades i september bedömde ECB att kärninflationen, rensad för effekterna av energi- och livsmedelspriser, ligger kvar klart över målet på två procent även 2027 och 2028. Risken för att kärninflationen förblir över målet under de närmaste åren talar för fortsatta räntehöjningar från ECB.
Kärninflationen i euroområdet steg endast något i september, till 2,5 procent. Hittills har det alltså inte funnits tydliga tecken i euroområdet på att de stigande energipriserna sprider sig till andra priser. Även löneutvecklingen har förblivit måttlig, men lönekraven reagerar vanligtvis på inflationstrycket med en fördröjning. Den senaste tidens uppgång i de långa räntorna har i sin tur stramat åt finansieringsförhållandena och minskar därmed för sin del ECB:s behov av att höja de korta räntorna.
”Euroområdets ekonomi har klarat de två räntehöjningarna sedan juni väl, även om ECB:s inlåningsränta på 2,50 procent redan ligger nära den uppskattade övre gränsen för den neutrala räntan. Ytterligare höjningar skulle sannolikt föra räntorna till en nivå som begränsar den ekonomiska tillväxten och öka risken för att tillväxten avtar”, säger Ronkanen.
Räntemarknaden prissätter för närvarande tre ytterligare räntehöjningar från ECB fram till hösten 2027. Någon höjning väntas ännu inte vid det kommande oktobermötet, men en höjning vid decembermötet anses sannolik.
Euriborräntorna har stigit tydligt i år, då marknadens förväntningar på räntehöjningar från ECB har slagit igenom i referensräntorna.
”12 månaders euribor, som har stigit till omkring 3,3 procent, inkluderar redan flera ytterligare höjningar och kan därför redan vara nära sin topp, om ECB höjer sina styrräntor mindre än vad ränteterminerna för närvarande prissätter. Ett starkare inflationstryck skulle dock kunna driva upp 12 månaders euribor ytterligare. Samtidigt bedömer vi att 3 månaders euribor stiger under de närmaste månaderna när de väntade räntehöjningarna från ECB närmar sig”, avslutar Ronkanen.
