ECB:s senaste räntebeslut publiceras torsdagen den 10 september denna vecka. I samband med mötet publiceras också ECB:s nya ekonomiska prognoser, som är viktiga för ränteförväntningarna. På sitt senaste möte i slutet av juli behöll centralbanken räntorna oförändrade efter att ha höjt inlåningsräntan till 2,25 procent i juni.
Inför septembermötet har energipriserna vänt uppåt igen. Priset på Brentolja har stigit till cirka 95 dollar per fat, och priset på naturgas har stigit till den högsta nivån sedan 2023. Europas gaslager som ligger på en ovanligt låg nivå ökar osäkerheten kring prisutvecklingen under kommande vinter.
“En höjning av inlåningsräntan till 2,50 procent är redan fullt inprisad på marknaden och är också vad S-Banken förväntar sig. Det som talar för en räntehöjning är de stigande energipriserna, utvecklingen av inflationen och ekonomin i euroområdet, protokollen från föregående möte samt de senaste uttalandena från ECB:s beslutsfattare. Marknadens uppmärksamhet riktas inte mot själva räntebeslutet, utan mot hur ECB i sina nya prognoser bedömer att inflationen och ekonomin kommer att utvecklas nästa år”, säger Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.
ECB ger sannolikt inte heller denna gång någon direkt vägledning om den framtida räntan, utan betonar att besluten fortfarande grundar sig på en bedömning av den senaste informationen på varje möte. De ekonomiska prognoserna som offentliggörs på septembermötet ger ändå viktig information om kommande tryck på räntehöjningar. I basscenariot i juni uppskattade ECB att inflationen i euroområdet i genomsnitt kommer att ligga kring 3,5 procent under det andra halvåret 2026.
“I augusti steg inflationen i euroområdet och låg redan nära den prognosen. Risken för att energipriserna förblir höga under en längre tid kan innebära att ECB höjer sin inflationsprognos något inför nästa år”, förutspår Ronkanen.
Samtidigt har ekonomin i euroområdet visat sig vara mer motståndskraftig än väntat på senare tid. Därför kan ECB eventuellt höja sin tillväxtprognos för euroområdet för innevarande år. Det som är avgörande för ränteutsikterna är särskilt inflationsprognoserna för 2027 och olika alternativa scenarier, där olika utvecklingsförlopp angående läget i Mellanöstern och energimarknaden bedöms.
Inflationens omfattning avgör fortsättningen
Inflationen i euroområdet steg till 3,3 procent i augusti från 2,9 procent i juli. Uppgången berodde huvudsakligen på energi: energipriserna var 14,3 procent högre än för ett år sedan. Prisuppgången på varor tilltog till 1,2 procent, men den sammanlagda årliga förändringen på priserna på livsmedel, alkoholhaltiga drycker och tobak förblev oförändrad på blygsamma 1,2 procent. Tjänsteinflationen å sin sida dämpades till 3,0 procent från 3,3 procent i juli, vilket också pressade ned den underliggande inflationen marginellt.
Om pristrycket till stor del koncentreras till energi liksom i augusti, minskar behovet av nya räntehöjningar efter september. Även uppgången i de långa marknadsräntorna skapar redan nu betydande finansiella spänningar i euroområdet, vilket kännbart kan minska ECB:s behov av att höja de korta räntorna. Å andra sidan kommer det att finnas ett uppåttryck på livsmedelspriserna nästa år på grund av brist på gödsel, extrema väderfenomen och försämrade skördeutsikter. Om energipriserna fortsätter att vara höga under lång tid påverkar detta även företagens transport- och produktionskostnader, vilket ökar risken för att pristrycket sprider sig till andra produkter. Om kostnadstrycket inom den närmaste tiden i större utsträckning sprider sig till varor och tjänster och skapar förväntningar på löneförhöjningar, ökar sannolikheten för ytterligare räntehöjningar.
“Många av ECB:s beslutsfattare talar om att förebygga ett ökat inflationstryck, vilket antyder ett behov av ytterligare räntehöjningar även efter september. Utvecklingen av energipriserna på grund av händelserna i Mellanöstern samt en vidare spridning av pristrycket avgör dock i hög grad behovet av räntehöjningar eller den möjliga tidpunkten för nästa höjning. Räntemarknaden prisar in ECB:s nästa räntehöjning först i början av 2027, men vid ett sämre inflationsscenario kan en höjning ske redan i december i år. Å andra sidan är det fortfarande möjligt att den kommande räntehöjningen i september blir den sista”, säger Ronkanen.
ECB:s beslutsfattare har betonat de ökade inflationsriskerna
Enligt protokollen från julimötet hade en del av ledamöterna i ECB-rådet redan då varit beredda att höja räntorna. Ledamöterna betonade att inflationsriskerna ökar och att en räntehöjning sannolikt är nödvändig i september, om inte inflationsutsikterna förbättras avsevärt. Att vänta till september ger centralbanken möjlighet att utvärdera nya prognoser, tillväxten under andra kvartalet samt färsk information om inflationen och lönerna.
Tysklands centralbankschef Joachim Nagel har talat för en räntehöjning i september och bedömt att marknadens förväntningar på en räntehöjning motsvarar centralbankens sannolika agerande. Isabel Schnabel, ledamot i ECB:s direktion, har å sin sida betonat inflationsriskerna på grund av konflikten i Mellanöstern och behovet av att förhindra ett pristryck som sprids till lönerna. Enligt henne behövs ytterligare räntehöjningar för att inflationen ska återgå till målnivån på medellång sikt.
Både Nagel och Schnabel anses dock höra till de så kallade hökaktiga beslutsfattarna i ECB-rådet, det vill säga de understöder i allmänhet en stramare penningpolitik än genomsnittet. Flera andra ledamöter i rådet är mer försiktiga med sina åsikter och betonar beroendet av information i kommande beslut.
Euriborräntorna har fortsatt att stiga
I nuläget förväntar sig räntemarknaden, utöver en räntehöjning i september, ytterligare två höjningar under 2027. De ökade förväntningarna under senare tid har också lett till att Euriborräntorna har fortsatt att stiga. 12 mån. Euribor har redan stigit till 3,10 procent, och 3 mån. Euribor närmar sig 2,7 procent, vilket är den högsta nivån sedan januari 2025.
Utvecklingen av Euriborräntorna under den närmaste tiden beror framför allt på utvecklingen av energipriserna och i vilken utsträckning kostnadstrycket sprider sig och påverkar den övriga inflationen. Osäkerheten är fortfarande stor och därför kan ränteutsikterna snabbt förändras i båda riktningarna. Sannolikheten för att Euriborräntorna förblir på den nu observerade högre nivån åtminstone långt in på nästa år har dock hela tiden ökat.
“Särskilt de kortare Euriborräntorna stiger inom kort, eftersom de prisar in ECB:s förväntade framtida räntehöjningar. I 12 mån. Euribor ingår däremot redan flera förväntade räntehöjningar, vilket minskar sannolikheten för att den stiger särskilt mycket mera. Om pristrycket plötsligt blir måttligare sjunker 12 mån. Euribor troligen från den nuvarande nivån”, säger Ronkanen.
