Den ökade volymen av bostadsköp och räntenedgången i fjol skapade förväntningar om en återhämtning på hela bostadsmarknaden. Trots hoppfulla förväntningar var början av 2026 fortsatt svår på bostadsmarknaden, bostadshandeln började avta i början av året och prisutvecklingen har varit fortsatt svag.
Hushållens osäkerhet om köp av bostad ökade också i början av året. Enligt S-Bankens senaste enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt (Fenomen inom hem och boende) anser finländarna att oron över bostadslån och ägarboende har ökat markant jämfört med året innan.
”I våras försämrades stämningen på bostadsmarknaden särskilt på grund av uppgången i euriborräntorna, vilket började till följd av kriget i Iran och de stigande energipriserna. Marknaden började redan i förväg prisa in Europeiska centralbankens första räntehöjning, som också genomfördes i enlighet med förväntningarna på junimötet”, berättar Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.
Marknaden tyngs fortfarande av de ekonomiska osäkerhetsfaktorerna och det geopolitiska läget, vilket avspeglas som konsumenternas låga förtroende. På bostadsmarknaden råder nu en cirkel där utbudet är stort men antalet köpare litet.
”För närvarande stöder efterfrågan inte höjningen av priserna. Marknaden behöver nu fler köpare av första bostad för att sätta fart på denna kedja. För de som köper sin första bostad är situationen nu gynnsam, eftersom det går att få tag på den första egna bostaden till ett lägre pris än på många år”, säger Ronkanen.
Antalet köp började minska igen
Antalet sålda gamla aktielägenheter började minska igen i början av 2026, efter en liten uppgång under 2025. I januari–mars var antalet köp drygt 7 procent mindre än året innan, och i april var nedgången nästan 15 procent i hela landet. Enligt Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen blev nedgången i antalet köp ännu större i maj.
På motsvarande sätt minskade antalet köp av nya aktielägenheter ytterligare i början av 2026. Nedgången i handelsvolymerna avspeglades i lägenheter i alla storlekar i flervåningshus, men minskningen har varit störst för ettor.
“I huvudstadsregionen gick handeln med nya bostäder i början av året i samma takt som 2025. Nedgången i försäljningen kan därför förklaras med att försäljningen utanför huvudstadsregionen minskade”, säger Ronkanen.
Även antalet köp av gamla egnahemshus minskade i början av året, men minskningen var inte så stor som för aktielägenheter. Under första kvartalet var antalet köp av egnahemshus 6 procent mindre än året innan, men antalet var ändå större än under 2023–2024.
Tillfällig uppgång i bostadspriserna
I våras steg priserna på gamla aktielägenheter något sedan januari. Uppgången verkar dock vara en säsongsvariation som är vanlig för bostadspriser. Först om uppgången fortsatte över sommaren, skulle det vara ett tecken på en mer bestående vändning i priserna.
I april var priserna på gamla aktielägenheter i hela landet 4,3 procent lägre än året innan. I huvudstadsregionen var nedgången fortfarande kraftigare än i övriga landet: Priserna sjönk med 5,2 procent, medan minskningen i övriga Finland var i snitt 3,4 procent. I början av 2026 sjönk priserna på lägenheter i flervåningshus fortfarande mest, särskilt priserna på ettor.
Nedgången i bostadspriserna har fortsatt lika länge som under lågkonjunkturen på 1990-talet. Om priserna fortsätter att sjunka under andra kvartalet 2026, blir perioden längst i statistikhistoriken.
”Totalt sett har utvecklingen av bostadspriserna varit fortsatt svag i år. Efter ränteuppgångarna är vi troligen tvungna att vänta på en mer bestående uppgång”, säger Ronkanen.
S-Banken förutspår att priserna på gamla aktielägenheter sjunker med i snitt 2,0 procent i år, inte med 1,5 procent som tidigare förutspått. Vi förväntar oss dock att den ekonomiska tillväxten i Finland ska tillta och att det därmed kommer att ske en vändning till det bättre även på arbetsmarknaden. När ränteläget stabiliseras, har bostadspriserna goda förutsättningar att börja stiga från bottennivåerna. Vår prognos är att priserna på aktielägenheter stiger med 2,0 procent under 2027.
Ränteutvecklingen spelar en betydande roll – en uppgång i den ekonomiska tillväxten ger hopp
Europeiska centralbanken (ECB) inledde räntehöjningarna som väntat i juni genom att höja inlåningsräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Efter utbrottet av kriget i Iran har inflationen i euroområdet accelererat och enligt flera indikatorer sprider sig pristrycket till sektorer utanför energisektorn.
“Vi förväntar oss därför att ECB fortsätter med räntehöjningar i september. Om pristrycket inte tilltar nämnvärt, bedömer vi att centralbanken därefter avstår från att strama åt penningpolitiken i för stor utsträckning”, säger Ronkanen.
De ekonomiska utsikterna för euroområdet försämrades redan i våras, och ytterligare räntehöjningar skulle bromsa både tillväxten och det framtida pristrycket. S-Banken förväntar sig att ECB redan nästa år ska lätta på penningpolitiken genom en räntesänkning.
“Om räntehöjningarna sammanlagt blir två som vi har förutspått och inlåningsräntan blir 2,50 procent, kommer den uppgång i euriborräntorna som skedde i våras att avta gradvis, särskilt vad gäller 12 månaders euribor. ”En sådan stabilisering av ränteläget skulle stegvis stärka hushållens förtroende för bostadsmarknaden i Finland, och avsikterna att köpa bostad skulle kunna öka”, säger Ronkanen.
Händelserna i Mellanöstern påverkar dock fortfarande pristrycket och ränteförväntningarna markant. Osäkerheten är fortfarande stor, och ECB fattar även sina framtida räntebeslut möte för möte utifrån de senaste händelserna som påverkar prisutvecklingen.
Det positiva beskedet om Finlands ekonomi i början av året ger försiktigt hopp på bostadsmarknaden. Enligt preliminära uppgifter ökade Finlands bruttonationalprodukt (BNP) med 0,9 procent under första kvartalet 2026 jämfört med föregående kvartal, vilket var den snabbaste tillväxten sedan tredje kvartalet 2021. Den goda kvartalstillväxten stöddes delvis av att leveranserna av jaktflygplan inleddes, vilket ökade BNP-tillväxten genom inflöde av produktskatter. Det som ändå var uppmuntrande var att hushållen ökade konsumtionen trots oron och att de privata investeringarna fortsatte att öka.
“Dessa är positiva tecken på att ekonomin återhämtar sig. Det vore dock viktigt för bostadsmarknaden att få goda nyheter, särskilt om läget i Mellanöstern. Då kan förväntningarna om flera räntehöjningar snart mildras även på räntemarknaden,vilket skulle återspeglas i euriborräntorna direkt”, säger Ronkanen avslutningsvis.
Läs hela den senaste bostadsmarknadsprognosen (på finska): S-Pankki Oyj Asuntomarkkinakatsaus, kesäkuu 2026 (PDF, 2,22 Mb)
