Fed bedömer den amerikanska styrräntenivån på onsdag denna vecka. Synen på sannolikheten för en räntehöjning är mycket splittrad, och centralbanken måste fatta sitt beslut under påverkan av motstridiga faktorer.
”Feds nya centralbankschef Kevin Warsh har inte profilerat sig som någon förespråkare för framåtblickande vägledning eller räntehöjningar. Därför var hans raka och tydligt hökaktiga anförande vid centralbankssymposiet i Jackson Hole i augusti rentav överraskande. Uttalandena kan emellertid också tolkas som ett försök att lugna marknaden”, säger S-Bankens chefsstrateg Tanja Wennonen-Kärnä.
I sitt tal lät Warsh förstå att inflationen är centralbankens främsta utmaning och att den ska bekämpas genom höjningar av styrräntan, såsom under tidigare centralbankschefers tid. Han hänvisade till att PCE-inflationssiffrorna är tydliga och talar för en räntehöjning. PCE-inflationen ligger för närvarande betydligt högre än den traditionella konsumentprisinflationen, men de senaste PCE-siffrorna är från juli. Helhetsindexet för konsumentprisinflationen i augusti nådde som förväntat 3,4 procent och kärninflationssiffran 2,4 procent.
På grund av centralbankens dubbla mandat ska den utöver att upprätthålla prisstabilitet även eftersträva full sysselsättning. Låg arbetslöshet anses traditionellt tyda på en livlig ekonomisk aktivitet, vilket i sin tur kan skapa inflations- och räntehöjningstryck. Hög arbetslöshet kräver däremot lägre räntor för att stimulera den ekonomiska aktiviteten. Sysselsättningssiffrorna för augusti i USA visade styrka, vilket för sin del kunde tala för en räntehöjning.
Feds räntepolitik är en av de viktigaste drivkrafterna på marknaden, då den inverkar på dollarns prissättning samt de globala finansieringskostnaderna. Under pågående geopolitiska oro är en stimulerande räntepolitik en allt viktigare marknadsfaktor för både aktie- och räntemarknaderna.
Centralbanken väntar ändå sannolikt på tydligare data
Även om inflationsnivån och sysselsättningsgraden tydligt talar för en räntehöjning finns det också faktorer som motiverar den nuvarande räntenivån. Många ledamöter i centralbankens direktion har signalerat att de är beredda att invänta tydligare data. Hittills har helhetsinflationen varit en utmaning, men inflationen är betydligt lägre när energi- och livsmedelskomponenterna rensas bort ur siffrorna.
”Av detta kan man dra slutsatsen att de stigande energipriserna till följd av kriget är den viktigaste orsaken till inflationsuppgången. Det finns visserligen enskilda sektorer där inflationstrycket har ökat, men några bredare spridningseffekter i ekonomin kan ännu inte skönjas”, analyserar Wennonen-Kärnä.
Löneutvecklingen är en av de viktigaste faktorerna bakom tjänsteinflationen. Den nuvarande räntenivån stöds också av att uppgifterna om den genomsnittliga timlönen i augusti inte väckte någon oro. Lönerna har ökat med 3,1 procent på årsbasis, vilket inte är en exceptionellt hög nivå. Trenden för den genomsnittliga timlönen har varit nedåtgående sedan 2022.
Varuinflationen dämpas i sin tur av att effekterna av handelstullarna gradvis faller ur årsjämförelsen. Det är en allt mindre andel av varukategorierna där inflationen fortfarande anses vara alltför hög.
Mellanårsvalet dämpar planerna på räntehöjningar
Sannolikheten för en räntehöjning i USA påverkas också av det förestående kongressvalet. Historiskt sett har centralbanken sällan ändrat sin räntepolitik i närheten av betydande politiska händelser. På så sätt vill centralbanken säkerställa att dess åtgärder inte påverkar valutgången.
”Det är tydligt att centralbanken vill se inflationen sjunka till målet på 2 procent. Om inflationsutvecklingen inte tillfredsställer centralbanken under hösten, ökar risken för räntehöjningar mot slutet av året. Vid mötet i oktober lär vi dock knappast få se några förändringar i räntepolitiken, eftersom tidpunkten ligger så nära mellanårsvalet till kongressen”, påminner Wennonen-Kärnä.
”Samtidigt är det tydligt att centralbankens tålamod med den höga inflationen är begränsad. Senast centralbanken nådde sitt inflationsmål var för fem år sedan”, påpekar Wennonen-Kärnä.
S-Banken bedömer att nästa räntehöjning blir aktuell i december, förutsatt att det inte dessförinnan sker en betydande vändning till det bättre i kriget i Iran. Ett fortsatt krig innebär även med stor sannolikhet att energipriserna bibehålls på en hög nivå.
”Räntemötet i september blir en riktig rysare. Min bedömning är att centralbanken ännu avvaktar utvecklingen och att eventuella räntehöjningar blir aktuella mot slutet av året”, avslutar Wennonen-Kärnä.
