De som beslutar om ECB:s penningpolitik sammanträder denna vecka och räntebeskedet offentliggörs torsdagen den 23 juli. I juni höjde ECB inlåningsräntan till 2,25 procent på grund av inflationstrycket orsakat av kriget i Mellanöstern. I motiveringen till räntehöjningen förväntades uppgången i energipriserna också delvis öka inflationen vad gäller livsmedel, varor och tjänster. Vid mötet höjde ECB även sina inflationsprognoser för euroområdet. De protokoll från ECB:s möte i juni som offentliggjordes den 9 juli visade att beslutsfattarna oroade sig för att energichocken skulle bli mer varaktig än tidigare beräknat.
Efter ECB:s möte i juni har dock inflationsutsikterna förändrats. I mitten av juni sjönk oljepriset betydligt när USA och Iran ingick en avsiktsförklaring om att avsluta krigsoperationerna. Dessutom bromsade inflationen i euroområdet i juni mer än vad marknaden hade förväntat sig, från 3,2 procent i maj till 2,8 procent. Som en följd av detta hann förväntningarna på ECB:s räntehöjning redan dämpas något.
Under de senaste dagarna har dock oljan återigen blivit dyrare, eftersom USA har genomfört nya attacker mot Iran och kommentarerna har fått ett hotfullt tonfall. Till följd av detta har osäkerheten återigen ökat och förväntningarna på inflation och räntehöjningar på kort sikt har åter stärkts.
”Det är sannolikt att ECB vid sitt nästa möte betonar inflationsriskerna och beredskapen att vid behov höja räntorna ytterligare. Vi bedömer dock att ECB vill följa den senaste eskaleringen av läget i Mellanöstern och dess inverkan på prisutsikterna innan den fattar nya beslut om räntehöjning och på så sätt lämnar räntorna oförändrade än så länge”, säger Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.
S-Banken bedömer att uppgången i energipriserna i sin tur påverkar andra priser i så stor utsträckning att vi förväntar oss en räntehöjning till från ECB. Särskilt eftersom eskaleringen av läget i Mellanöstern återigen har ändrat inflationsriskerna något mot en högre inflation.
”Vi förutspår att ECB höjer sina räntor nästa gång vid mötet i september. ”Även de nya ekonomiska prognoser som ECB då offentliggör ger ett gott stöd för beslutsfattandet”, säger Ronkanen.
Euriborräntorna har stigit i takt med att förväntningarna på räntehöjningar har stärkts
På räntemarknaden har förväntningarna på ECB:s räntehöjningar redan dämpats något, men stärktes igen efter att USA inledde nya attacker mot Iran den 7 juli. Räntemarknaden förvänta sig dock ingen räntehöjning vid det kommande mötet, utan ECB väntas nästa gång höja räntorna i september–oktober. Även efter detta förväntas återigen en ny räntehöjning och den är inprisad fullt ut för det första mötet 2027 i början av februari.
Som en följd av de stärkta förväntningarna på räntehöjningar har även euriborräntorna börjat stiga igen. Tolv månaders euribor har åter stigit till omkring 2,90 procent. Tre månaders euribor har i sin tur stigit till närmare 2,50 procent och är nu högst sedan mars 2025.
”Nu väntas tolv månaders euribor stiga inom de närmaste dagarna, om priset på Brentolja fortsätter att stiga från omkring 90 dollar per fat på måndagsmorgonen. En betydlig ökning av tolv månaders euribor skulle dock kräva att oljepriset stiger avsevärt igen. Tre månaders euribor fortsätter troligen att stiga och närmar sig därmed stegvis tolv månaders euribor”, säger Ronkanen.
Ränteutsikterna för den närmaste tiden beror dock fortfarande i hög grad av hur händelserna i Mellanöstern inverkar på energipriserna och indirekt på priserna för andra råvaror. Osäkerheten är stor och ränteutsikterna kan snabbt förändras i båda riktningarna.
