Fonden främjar miljörelaterade och sociala egenskaper. Fonden har integrerat hållbarhetsriskerna i investeringsbesluten och utvärderar hur hållbara investeringsobjekten är.
Fonden har till exempel som mål att bekämpa klimatförändringen genom att investera i energieffektiva byggnader, höja energieffektiviteten i fondens fastigheter och minska fastigheternas koldioxidavtryck.
Fondens fastighetsbestånd är relativt nytt och underhålls och utvecklas kontinuerligt. Dessutom söks aktivt metoder för att höja energieffektiviteten och för att minska vattenförbrukningen. Vi mäter och följer upp förbrukningstrender i fastigheter (elektricitet, värmeenergi, vatten) och styr hyresgästernas förbrukning till en lägre nivå genom att investera i teknik och uppvärmningssystem som optimerar förbrukningen. På så sätt minskar miljöbelastningen och kostnaderna för energiförbrukning.
Fonden verkar för en förhöjd återvinningsgrad genom att erbjuda de boende omfattande återvinningsmöjligheter och fler möjligheter att återvinna plast. Dessutom mäter vi den faktiska mängden avfall i de fastigheter som vi äger till hundra procent.
Fonden beaktar hyresgästerna bland annat genom att genomföra enkäter för hyresgäster om nöjdhet och ansvar så att hyresgästernas nöjdhet kan säkras och hänsyn tas till önskemålen i fråga om ansvar.
Vid bedömning, mätning och uppföljning av miljörelaterade eller sociala egenskaper används bland annat information om förbrukning av el, vatten och värme i fastigheter som ägs av fonderna, och information om återvinningsgraden.
Fonden beräknar också koldioxidavtrycket för fjärrvärme och el. I sin hållbarhetsrapport rapporterar fonden årligen om resultaten från ovannämnda indikatorer.
Inget index har valts som ett referensvärde för fonden.
Fodnförvaltarens kommentar 31.8.2022
Det egna kapitalet i fonden var 462,8 miljoner euro i slutet av rapportperioden. Fonden ägde 2 826 bostäder av vilka cirka 90 procent finns i Helsingfors, Tammerfors och Åbo ekonomiska regioner. Under rapportperioden var avkastningen för A-andelen 1,21 procent och för C-andelen 1,44 procent. Värdeförändringarna för ränteskydden hade en andel på cirka 0,4 procentenheter av avkastningen. I slutet av augusti var cirka 55 procent av ränterisken skyddad. Värderingsnivån på de bostäder som fonden ägde under rapportperioden steg med i genomsnitt cirka 0,2 procent. Värdet på objekten i huvudstadsregionen var i huvudsak oförändrat, och värderingsnivån steg något i Tammerfors och Åbo. Fonden har 313 bostäder som är under byggnad, varav 95 blir färdiga under 2022 och 218 under första hälften av 2023. De objekt som färdigställs under 2022 finns i centrum av Nokia samt i ett tornhus vid Kansi-areena i Tammerfors, i bostadsaktiebolaget As Oy Tampereen Kannen Opaali. Under 2023 färdigställs projekt med utmärkt mikroläge bland annat invid parken Lyötynpuisto i centrala Uleåborg, i Kaleva i Tammerfors och i området Slottsfältet i Åbo. På grund av inflationen kommer även skötselvederlagen för bostäder att stiga. I medierna har det varit mycket diskussioner kring hur man ska lyckas överföra de ökade kostnaderna till hyrorna. Här är det dock bra att flytta fokus från procentsiffror till euro och göra en rent konkret granskning. Som exempel kan vi ta en tvårummare på 45 m2 i huvudstadsregionen där hyran är 1 200 euro/månad (26,6 €/m2/mån.) och skötselvederlaget 250 euro/månad (5,5 €/m2/mån.). Kostnadsindex för underhåll av bostadshöghus har stigit med cirka 6 procent om året. Om skötselvederlaget stiger med 10 procent medför det en månatlig extra kostnad på 25 euro för bostadsägaren. Om hyran höjs enbart med 2 procent medför redan det en månatlig extra inkomst på 24 euro för bostadsägaren. Detta exempel visar mycket väl hur bostadsinvestering ger skydd mot inflation. I slutet av augusti var nyttjandegraden för de bostäder som fonden äger 98,6 procent. Efterfrågan på hyresbostäder har varit god hela året och under sommaren ökade antalet hyresansökningar med hela 50 procent jämfört med året innan. Tack vare den goda efterfrågan på hyresbostäder kommer vi sannolikt att få se en höjning av hyrorna i slutet av året.
Juho Santaharju