S-Banken Räntekapitalförvaltning A
Faktablad (PDF, 51 kB)Målet med S-Banken Räntekapitalförvaltning Placeringsfonds investeringsverksamhet är att uppnå bästa möjliga förhållande mellan avkastning och risk med en väldiversifierad global ränteportfölj. Målet ska uppnås genom en aktiv ränte- och allokeringssyn mellan olika räntetillgångar. Fonden kan också använda derivat både för säkringsändamål och för att effektivisera kapitalförvaltningen. S-Banken Räntekapitalförvaltning är en bra allmän fond för räntekapitalförvaltning. De mest relevanta riskerna för fonden är bland annat marknads- och åsiktsrisker och marknadsområdesrisk eller branschrisk. Riskerna beskrivs närmare i fondprospektet. I fondens investeringar beaktas inte EU:s kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, dvs. den är en produkt enligt artikel 6 i upplysningsförordningen.
Du kan ladda ned S-mobil i appbutiken i din telefon. Du kan aktivera S-mobils banktjänster med S-Bankens webbankskoder, med en annan banks webbankskoder eller mobilcertifikat ifall du är kund hos S-Banken.
Ändringar i fondens stadgar den 27 mars 2026
Som en del av ändringarna i stadgarna för S‑Bankens fonder har stadgarna för denna fond ändrats den 27 mars 2026. Du kan hitta mer information i meddelandet.
Fonden sköts av
Fördelning av investeringar
Fondens 10 största investeringar 30.03.2026
| Fond | %NAV | Ändring |
|---|---|---|
| S-Pankki Kehittyvät Markkinat Korko A | 17,65 % | 0,71 % |
| S-Pankki Euro Valtionlaina Korko A | 17,55 % | 0,16 % |
| S-Pankki Yrityslaina Korko A | 13,28 % | 1,25 % |
| iShares Core EUR Govt Bond UCI | 12,65 % | −0,19 % |
| European Specialist Investment Funds - M&G European Credit Investment Fund E ACC EUR | 11,75 % | −0,12 % |
| Euro Specialist Investment Funds-M&G European High Yield Credit Investment Fund EUR ACC | 9,05 % | −0,15 % |
| S-Pankki High Yield Eurooppa Korko A | 7,16 % | 0,53 % |
| S-Pankki Lyhyt Korko A | 2,03 % | −2,76 % |
| ODDO BHF Euro Credit Short Duration CI | 1,99 % | 0 % |
| iShares J.P. Morgan USD EM Bon | 1,93 % | −0,07 % |
Villkor och dokument **
** Förvarsavgiften ingår i förvaltningsavgiften.
Fondens årliga avgifter omfattar förvaltnings- och förvarsavgifterna samt eventuella förvaltnings- och förvarsavgifter för de fondandelar som utgör investeringsobjekt.
Ingen förvaltningsavgift uppbäras för investeringar fonden gör i andra S-Banken-fonder eller återbetalas de i sin helhet till fonden.
Berättelser
*Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. I avkastningen beaktas inte eventuell utbetald avkastning. Avkastningen presenteras icke annualiserad för andelsserier i fonder som varit verksamma i mindre än ett år.
Detta är en reklam. Fonderna förvaltas av S-Banken Fondbolag Ab. Observera att investeringsverksamhet alltid är förknippad med en ekonomisk risk. Investeringarnas värde och avkastning kan stiga eller sjunka och investeraren får inte nödvändigtvis tillbaka sin ursprungliga investering. Innan du fattar några investeringsbeslut bör du läsa fondprospektet och basfakta för investerare.
Portföljförvaltarens kommentar
Under månaden utvecklades fondens värde med -2,80 procent och jämförelseindexets värde med -2,36 procent. Månaden var utmanande och fonden tappade gentemot indexet i mars, vilket berodde på en misslyckad viktning av allokeringen. I och med att räntorna och kreditriskpremierna steg, låg alla tillgångsslag klart på minus, med undantag av penningmarknaden där vi hade undervikt. Dessutom misslyckades vi med den aktiva räntesynen, då vi ökade den långa ränterisken med räntederivat under månaden samtidigt som räntorna steg. Den största rörligheten uppåt i räntorna skedde i räntor med kort löptid (2–5 år) i euroområdet, men även de långa räntorna utvecklades i samma riktning. Liknande utveckling sågs även i USA och i räntor i lokal valuta på tillväxtmarknaderna. Dessutom försvagades de lokala valutorna. Tillväxtmarknaderna uppvisade den sämsta avkastningen, det vill säga ungefär 3,6 procent på minus. Statsobligationer i euroområdet samt IG- och HY-obligationer låg i genomsnitt på 2,5 procent på minus. Ränteuppgången och ökningen av riskpremierna berodde nästan uteslutande på att Irankriget bröt ut och att spänningarna spreds över hela Mellanöstern. Detta ledde till kraftigt stigande energipriser, vilket naturligtvis skapade oro på marknaderna. Centralbankerna uttalade sig tydligt på sina räntemöten i mars om att de vid behov kommer att reagera genom att höja räntorna. Det här fick särskilt yielden av räntorna med de kortaste löptiderna att stiga markant. Dessutom prissätter marknaderna redan tre räntehöjningar från ECB i år, medan man i februari fortfarande väntade sig en räntesänkning. I april är precis samma teman aktuella som i mars. I fokus står vad som härnäst kommer att hända i Mellanösternkrisen. Om utvecklingen är åtminstone något positiv, kommer räntorna sannolikt att sjunka betydligt, kreditriskpremierna att minska och aktierna att stiga. Detta är vårt basscenario. Så länge som kriget pågår och eskalerar har vi en reell risk för stagflation. Vi tror att situationen sakta och försiktigt lugnar ner sig, men det kommer att räcka som en positiv signal till marknaden. Säkert kommer vi att se bakslag under våren eller sommaren, men mot slutet av året torde läget vara bättre än nu. Vi tror att euroområdets räntekurva överprissätter ECB:s kommande räntehöjningar, och därför förblir vi försiktigt positiva gällande ränterisken. Av denna anledning är det motiverat att ha i undervikt mot penningmarknaden. I mars övergick vi till övervikt i utvecklande räntor och finansierade dem ur penningmarknaden. Fundamenten på tillväxtmarknaderna är bättre än i västländerna, den tekniska bilden är attraktiv och prissättningen har blivit något mer attraktiv efter att räntorna stigit och de lokala valutorna försvagats. Dessutom ger marknaderna den högsta löpande avkastningen inom ränteuniversumet. I allokeringen fortsätter vi i övrigt att övervikta investment grade-obligationer i euroområdet, eftersom fundamenten och den tekniska bilden är fortsatt positiva. Dessutom stödjer en positiv syn på de framtida rörelserna för nedanstående räntor detta tillgångsslag. När det gäller high yield-obligationer bytte vi i slutet av januari övervikten till en neutral vikt och allokerade pengarna till investeringar på penningmarknaden. Efter detta har high yield-kreditriskpremierna ökat med cirka 50 räntepunkter. Vi ser fortfarande risker för en större ökning av high yield-premierna, vilket beror på en ökning i den allmänna marknadsvolatiliteten och på potentiella utmaningar på private debt-marknaden och med high yield-marknadens CCC-andel.
Marko Ojala