Gå direkt till innehållet

S-Bankens undersökning: Hemmets roll som investeringsobjekt har minskat – av dessa anledningar är finländarna alltjämt intresserade av att äga en bostad

2026-05-13

Relationen till hemmet har stärkts bland finländarna i dessa osäkra tider. Samtidigt har tanken på hemmet som en faktor som ökar förmögenheten försvagats sedan förra året. S-Bankens expert påminner om att det vid bostadsköp är viktigt att beakta inte enbart de ekonomiska realiteterna, utan också den egna livssituationen och välbefinnandet i vardagen.

S-Bankens enkätundersökning: Så här upplever finländarna hemmet år 2026

  • Närmare 70 procent upplever att världsläget och den ekonomiska osäkerheten har ökat hemmets betydelse.
  • Hela 96 procent anser att hemmet är en viktig trygg plats.
  • För åtta av tio betyder hemmet framför allt eget utrymme och lugn och ro.
  • Över 80 procent är nöjda med sitt nuvarande boende.
  • Hemmets betydelse som en faktor som ökar förmögenheten har minskat med 8 procentenheter bland dem som anser att ägande är viktigt.

Enligt S-Bankens färska enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 (Fenomen inom hem och boende) uppger lite fler än två av tre finländare att världsläget och den ekonomiska osäkerheten har stärkt hemmets roll i deras liv. Samtidigt har inställningen till hemmet förändrats betydligt. Där hemmet tidigare i högre grad sågs som en investering betonas nu dess roll som en trygg plats allt mer.

Tanken på hemmet som en faktor som ökar förmögenheten har försvagats sedan förra året. Anmärkningsvärt är att så sent som 2025 ansåg nästan hälften (49 %) av dem som värderade bostadsägande högt att bostaden var ett sätt att öka förmögenheten, medan endast 41 procent tänker så i dag. 

”Hemmets förändrade betydelse avspeglar en bredare tidsbild, och beslut gällande boende övervägs nu noggrannare än tidigare. Bland S‑Bankens kunder avspeglas detta särskilt i hur stora lån de är villiga att ta. Dessutom diskuteras räntorna flitigt. ”När världsläget är osäkert väljs boendelösningar oftare i första hand med tanke på behoven i vardagen, den egna ekonomiska situationen och livssituationen, inte för att uppnå avkastning”, säger Mari Govenius, kreditchef på S-Banken. 

Bland unga vuxna betonas investeringsperspektivet fortfarande mer än hos den övriga befolkningen. Ålderns och livssituationens inverkan avspeglas också i S-Bankens egna data.

”Hos unga och köpare av en första bostad betonas ofta tanken om att köpa bostad som ett långsiktigt sätt att bygga upp den egna förmögenheten. Det allmänna ekonomiska läget påverkar dem också, men när man inte har någon gammal bostad att sälja behöver man inte fundera på dess värdeutveckling. Då kan det vara lättare att se detta som ett bra tillfälle att köpa en egen bostad, om den egna ekonomiska situationen tillåter det. Det är ju onekligen köparens marknad nu”, säger Govenius.

Bostadsägande anses fortfarande vara viktigt 

Att äga det egna hemmet är fortfarande åtminstone ganska viktigt för majoriteten (64 %). Den viktigaste anledning är den stabilitet och trygghetskänsla som ägandet ger, även om ägandets betydelse har sjunkit något sedan 2025. Över 40 procent av dem som äger sin bostad upplever dessutom att ägande är mer flexibelt än hyresboende, bland annat eftersom man kan fatta beslut om renoveringar i det egna hemmet mer fritt.

Enligt S-Bankens observationer är även kunder som bor i en hyresbostad intresserade av ägarboende, särskilt på grund av möjligheten att bygga upp en förmögenhet och förutsägbarheten i boendekostnaderna.

”Ägandet håller inte på att förlora sin betydelse. Även om en bostad inte främst ses som en investering, är det egna hemmet fortfarande ett viktigt sätt att spara för många. Många upplever att bostadsägande på lång sikt ger en mer stabil grund för den egna ekonomin”, säger Govenius. 

Livsskedena styr bostadsbesluten 

Majoriteten av finländarna är nöjda med sitt boende: fler än åtta av tio upplever sitt boende som åtminstone ganska bra. De som bor i en ägarbostad är mer nöjda än de som bor i en hyresbostad och boendenöjdheten har förblivit stabil. Det finns dock skillnader mellan olika åldersgrupper: 30–40-åringar upplever missnöje oftare än andra, medan personer över 60 år är klart mest nöjda. 

Enligt Govenius kan resultatet delvis förklaras av att livsskeden där bostadsbehoven förändras snabbt är framträdande bland 30–40-åringar, till exempel i samband med att familjen växer.

”Många barnfamiljer funderar för närvarande noggrant på om det är ekonomiskt rätt beslut att byta bostad just nu. Även om det nuvarande hemmet inte längre helt uppfyller behoven i vardagen kan högre boendekostnader, osäkerhet i den egna ekonomin och frågor i anknytningen till försäljningstiden för den nuvarande bostaden fördröja flyttbeslutet. Det här kan avspeglas i en upplevelse av att boendet inte känns helt lämpligt i den egna situationen”, säger Govenius.

Beslut som gäller boendet är ofta kopplade till livsförändringar. De vanligaste situationerna är att ett barn föds samt förändringar i parrelationen eller en vilja att ändra livsstil. Bland unga betonas inledande eller avslutande av studier. 

”Ur bankens perspektiv avspeglas detta till exempel i ett intresse för flexibilitet i låneskötseln, att öka sparbuffertarna och att förbereda sig på oväntade boendekostnader. Det är viktigt att ta hänsyn till de ekonomiska ramarna, men bostadslösningarna behöver kännas bra och fungera också i olika livssituationer”, säger Govenius.

 

Bakgrundsinformation om enkäten      

Enkätundersökningen Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 genomfördes av Kantar Finland Oy på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 062 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. I enkäten beaktades datainsamlingen på landskapsnivå med målet att uppnå representativitet i enlighet med landskapens befolkning. Datainsamlingen genomfördes 6.5–22.5.2026.  

Presskontakter

S-Bankens kommunikation

010 767 9300010 767 9300
viestinta@s-pankki.fi

Mari Govenius

kreditchef
010 767 9685
mari.govenius@s-pankki.fi