De ekonomiska utsikterna för Finland har länge varit svåra. Den ekonomiska tillväxten har dröjt, arbetslöshetsgraden har stigit till en hög nivå och den offentliga ekonomins tillstånd är allvarligt. Det finns dock tecken på tillväxt.
”I slutet av förra året fick vi äntligen se efterlängtade tecken på en vändning mot tillväxt. Finlands BNP växte med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal tack vare en ökning av investeringarna, och den privata konsumtionen vände tillbaka till årstillväxt efter mer än ett års paus”, sammanfattar Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.
Samtidigt har det på arbetsmarknaden framkommit mer positiva tecken på att sysselsättningen i den privata sektorn ska öka. Näringslivets förtroende har fortsatt den redan två år långa trendmässiga förstärkningen, och särskilt industrin har kontinuerligt gett ut allt mer positiva nyheter om en förbättring av utsikterna.
”Hemmamarknaden har äntligen visat tecken på återhämtning efter en långvarig nedgång”, säger Ronkanen.
Det spirande positiva sentimentet är dock delvis riskerat på grund av osäkerhet. Till följd av krigsoperationerna i Iran och Mellanöstern har energipriserna stigit kraftigt, euriborräntorna har stigit i takt med att marknaden väntar på räntehöjningar från Europeiska centralbanken (ECB), och det är sannolikt att osäkerheten i vår även försämrar resultaten i flera förtroendebarometrar.
”Om konflikten i Mellanöstern fortsätter och tanktrafiken via Hormuzsundet är stoppad längre in på våren, skulle det försvaga prognoserna för Finlands ekonomiska tillväxt. Hotet om att pristrycket sprider sig till sektorer utanför energisektorn skulle samtidigt öka, vilket ytterligare skulle öka pressen på ECB att höja räntorna redan i år”, säger Ronkanen.
Främst på grund av läget i Mellanöstern drar S-Banken något ner BNP-tillväxtprognosen för i år jämfört med prognosen för december 2025. Vi förutser att BNP-tillväxten är 0,9 procent 2026 i stället för den tidigare prognosen på 1,3 procent. Vi förväntar oss att tillväxten tilltar till 1,5 procent 2027.
”Osäkerheten om de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är nu stor. ”När det gäller de ekonomiska konsekvenserna är en viktig fråga hur lång tid konflikten kommer att pågå”, säger Ronkanen.
När förtroendet återvänder är hushållen redo för konsumtion
De finländska hushållens situation är ganska tudelad. Å ena sidan återhämtar sig hushållens köpkraft nu snabbt och det finns mycket medel på insättningskonton, å andra sidan har en del hushåll drabbats av arbetslöshet eller anser att hotet om arbetslöshet är stort. Även de geopolitiska händelserna har skapat osäkerhet, vilket har lett till att hushållen har fortsatt att spara istället för att konsumera.
Hushållens konsumtion var fortfarande försiktig 2025. I slutet av året fanns det tecken på en svag återhämtning i konsumtionen, vilket ledde till att spargraden även sjönk något jämfört med tidigare nivåer.
Konsumenternas förtroende har i sin tur varit fortsatt lägre än de långsiktiga genomsnittsnivåerna redan i fyra år. I februari sjönk konsumenternas förtroende till den lägsta nivån sedan april 2024, och i mars kan en försämring till komma att ske.
”Flera faktorer har försämrat konsumenternas förtroende och återspeglats som hushållens försiktiga konsumtion. De senaste åren har konsumenternas förtroende särskilt försvagats av att läget på arbetsmarknaden blivit sämre, konsumtionspriserna stigit de senaste fem åren, sparåtgärder vidtagits inom den offentliga ekonomin, värdena på bostäder sjunkit och säkerhetsoron ökat vad gäller internationell politik”, säger Ronkanen.
Den reala köpkraften bland löntagarna har förbättrats de två senaste åren och takten har varit särskilt snabb på den senaste tiden. I slutet av 2025 hade det reala inkomstnivåindexet redan återgått till nästan den toppnivå som rådde året innan, och i år överskrider indexet den toppnivå som rådde före 2022.
”Vår bedömning är att vändningen till det bättre på arbetsmarknaden är den första positiva faktorn som kan nås. När vändningen på arbetsmarknaden, som börjar från den privata sektorn, börjar stärka hushållens framtidstro och man inte längre behöver vara rädd för den egna arbetslösheten, börjar detta skapa en positiv spiral som stöder ökningen av konsumtionen. ”Förhoppningsvis börjar företagen ändå inte skjuta upp sina rekryteringsplaner på grund av en ny osäkerhet”, säger Ronkanen.
Enligt den senaste statistiken återhämtade sig den privata konsumtionen försiktigt under det andra halvåret 2025. Samma tillväxttrend syns i statistiken över detaljhandeln och partihandeln. Där steg försäljningsvolymerna i slutet av förra året första gången på över tre år till en årsökning. Fenomenet syns även något i S-gruppens försäljningsdata.
”Försäljningsdata om S-gruppens markethandel och undersökningar ger en aktuell bild av finländarnas köpbeteende. Priset är fortfarande viktigt för kunderna, men dess betydelse ökar inte längre. Mat eller till exempel hemrenovering är inte längre de främsta sparområdena i kundernas tankar. Vissa kategorier, såsom konsumtion av fisk, frukt och kläder, visar en återhämtning. ”Vi ser dock ännu ingen större förändring i konsumtionen”, berättar Hans Backström och Niko Pesonen, försäljningschefer för dagligvaruhandeln inom S-gruppens markethandel.
Vi förväntar oss att den privata konsumtionen på S-Banken börjar öka i år efter att ha minskat marginellt under de föregående tre åren. Vi förutspår att den årliga ökningen av den privata konsumtionen blir 0,8 procent i år och 1,5 procent nästa år.
ECB inför räntehöjning
I mars förändrades utsikterna för ekonomin och inflationen i euroområdet betydligt, eftersom krigsoperationerna i Iran och Mellanöstern höjde priserna på både olja och naturgas betydligt samtidigt som osäkerheten ökade. Till följd av detta har förväntningarna på räntemarknaden vänt till flera räntehöjningar från ECB under detta år.
Förhöjningen av energipriserna kommer i sig att påskynda inflationen i euroområdet i vår. När det gäller ECB:s räntehöjningar är det avgörande i vilken utsträckning dessa pristryck i fortsättningen sprider sig till andra priser utöver energipriserna och huruvida en ökning även återspeglas i de långvarigare inflationsförväntningarna.
”En betydande punkt i ECB:s prognoser var bedömningen att den underliggande inflationen i euroområdet blir mer än två procent fram till 2028. Dessa färska bedömningar i kombination med utvecklingen på energimarknaden och räntemarknaden talar för att ECB står inför en räntehöjning i år”, säger Ronkanen.
I sitt huvudscenario förutspår S-Banken att ECB höjer sin inlåningsränta till 2,25 procent i juni. I rådande osäkra förhållanden är även andra räntescenarier möjliga. Om pristrycket fortsätter att tillta inom den närmaste tiden, är det inte uteslutet att den första räntehöjningen bestäms redan vid mötet den 30 april. Om inflationsförväntningarna ökar ytterligare i vår och sommar, är även ytterligare räntehöjningar från ECB möjliga under detta år.
Euriborräntorna har stigit i mars i takt med att förväntningarna på räntehöjningar från ECB har ökat. Tolv månaders euribor steg till exempel till 2,658 procent den 20 mars, medan den fortfarande hade legat runt 2,20 procent i slutet av februari.
Osäkerheten och nyheterna om utvecklingen av läget från Mellanöstern kommer sannolikt att sätta både ränteförväntningarna och euriborräntorna i en betydande svängning de närmaste veckorna.
Läs hela den senaste ekonomiska prognosen (på finska): S-Pankki Oyj Talouden suunta, maaliskuu 2026 (PDF, 3,31 Mb)
S-Banken publicerar prognoser för ekonomin och bostadsmarknaden fyra gånger om året. Läs tidigare prognoser här.
Viktig information
Denna marknadsöversikt har utarbetats av S-Banken-koncernen, och syftet med översikten är att ge allmän information om marknadsutvecklingen. Informationen i översikten bygger på källor som betraktats som tillförlitliga och på aktuell marknadsinformation. Trots att S-Banken-koncernen strävar efter att kontrollera att informationen är korrekt och aktuell, kan vi inte garantera att den är fullständig eller felfri. Denna översikt är inte en investeringsrekommendation och bör inte betraktas som en sådan.
