Rådet som beslutar om ECB:s räntor sammanträder under valborg för ett räntemöte i de osäkra förhållanden som konflikten i Iran orsakat. Hittills har man upplevt de mest betydande ekonomiska effekterna av konflikten på energimarknaderna och prisökningarna har även förändrat inflationsutsikterna i euroområdet. Centralbanken kan dock fortfarande välja att avvakta och följa uppgången i energipriserna samt om prisökningen i huvudsak förblir begränsad till energisektorn.
“Om pristrycket märkbart börjar sprida sig utanför energipriserna övervägs en räntehöjning. Tills vidare finns det inga tillräckliga tecken på det, och vi på S-Banken förväntar oss inte att ECB höjer räntorna ännu på det kommande mötet i april”, säger Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.
I sin ekonomiska prognos för mars förutspådde S-Banken att ECB kommer att göra en räntehöjning i juni i år. Vår uppfattning är oförändrad och vi uppskattar att pristrycket tilltar och överförs även till andra priser innan sommaren i sådan utsträckning att ECB:s räntehöjning är motiverad. ECB:s inlåningsränta är nu exakt 2 procent och efter vår prognostiserade räntehöjning i juni skulle den vara 2,25 procent. På så sätt skulle inlåningsräntan fortsätta på en så kallad neutral nivå, vilket varken stramar åt eller stimulerar den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Med tanke på Finlands ekonomiska situation skulle räntan dock vara för hög.
Inflationsutsikterna har utvecklats mot ett mer negativt scenario
ECB övervakar nu noggrant en eventuell ökning av inflationstrycket och centralbankschefen Christine Lagarde har konstaterat att riskerna för inflationsutsikterna ökar. Redan i mars accelererade inflationen tydligt i euroområdet till 2,6 procent från 1,9 procent i februari, när konflikten i Mellanöstern märkbart höjde energipriserna efter att bränslepriserna stigit. Den underliggande inflationen, justerad för energi- och livsmedelspriser, avmattades dock en aning i mars och var 2,3 procent.
I mars och april rapporterade företagen i euroområdet i inköpschefsenkäten att insatspriserna, det vill säga inköpspriserna märkbart ökat, vilket var särskilt stort inom industrisektorn. När ökningen i insatspriserna fortsätter kommer den sannolikt även att i större utsträckning överföras till försäljningspriserna, vilket också skulle höja konsumentpriserna.
Inflationsprognosen för april i euroområdet publiceras strax före ECB:s räntebeslut och de nationella siffrorna är tillgängliga redan dagen innan. Marknaderna förväntar sig att inflationen i euroområdet fortsätter att accelerera i april till 3 procent.
”Höjningen av energipriserna är redan mer synlig i transportkostnaderna och särskilt i priserna för flygtrafiken. På grund av begränsningar i tillgången på råvaror finns det till exempel en risk för att priset på plastprodukter ökar. Gödselbristen kan också senare börja leda till förhöjda livsmedelspriser, särskilt efter nästa skördesäsong”, förutspår Ronkanen.
Vid sitt senaste möte i mars offentliggjorde ECB sin inflationsprognos på 2,6 procent för innevarande år i euroområdet. I ECB:s basprognos skulle inflationstoppen uppnå till 3,1 procent under andra kvartalet i år. Under 2026–2027 skulle inflationen sakta ner till omkring 2 procent. Utöver det grundläggande scenariot offentliggjorde ECB också två alternativa inflationsprognoser som baserar sig på olika prischocker orsakade av händelserna i Mellanöstern. I ett negativt scenario skulle inflationen accelerera till i genomsnitt 3,5 procent i år och toppen ligga på över 4 procent under andra halvåret. Om ett allvarligt scenario förverkligas skulle konsumentpriserna öka till över 4 procent i genomsnitt under 2026 och 2027, och inflationstoppen skulle på grund av betydande multiplikatoreffekter ligga på över 6 procent under det första kvartalet 2027. För två veckor sedan nämnde Lagarde dock att inflationsprognosen rör sig någonstans mellan basprognosen och den negativa prognosen. I samband med den kommande presskonferensen kan hon ge uppdaterade synpunkter om detta.
ECB vill se mer prisdata före en eventuell räntehöjning
Det framgår också av flera av de senaste kommentarerna från medlemmarna i ECB:s råd att det inför det kommande mötet ännu inte finns några tecken på att pristrycket skulle spridas i en sådan omfattning att ECB skulle höja räntan redan i april. Till exempel Isabel Schnabel, ledamot i ECB:s direktion, och Francois Villeroy de Galhau, centralbankschefen för Frankrikes centralbank, har sagt att ECB inte har någon orsak att skynda på ett beslut om räntehöjning, utan att det fortfarande finns gott om tid att analysera den nuvarande prischocken. Man väntar med det eventuella beslutet om räntehöjning tills centralbanken har tillräckligt med data om hur oljepriset påverkar inflationen i större utsträckning.
ECB:s koncernchef Christine Lagarde redogjorde ingående för centralbankens tankegångar i sitt tal ”ECB and Its Watchers” i slutet av mars. Det centrala var att ECB kan se mellan fingrarna när det gäller ökningen av energipriserna ifall den blir en kortvarig och begränsad prischock. Å andra sidan följer ECB noggrant de första varningstecknen på att höjningen av energipriserna eventuellt sprids och blir en mer omfattande totalinflation. Om prischocken ser ut att bli bestående och betydande är ECB, enligt Lagarde, redo att vidta kraftfulla åtgärder.
“Efter att kriget i Iran inleddes vände sig räntemarknadernas förväntningar snabbt till ECB:s räntehöjningar, och sedan dess har prognoserna pendlat enligt nyheterna från Mellanöstern. För närvarande prissätter räntemarknaden ECB:s första räntehöjning i juni eller juli, och en andra räntehöjning förväntas under hösten”, sammanfattar Ronkanen.
I början av april var förväntningarna på en räntehöjning fortfarande högre, och deras svaga avmattning har även inneburit en liten nedgång i 12-månaders euribor från nivåerna vid slutet av mars. Fredagen den 24 april var 12 månaders euribor 2,74 procent.
“Osäkerheten kring ränteutsikterna är dock fortfarande stor. Pristrycket kan förstärkas under sommaren så mycket att även inflationsförväntningarna på längre sikt börjar stiga. Därmed vore höjningarna av ECB:s tilläggsräntor möjliga, men samtidigt skulle de ytterligare försämra tillväxtprognosen för ekonomin i euroområdet”, säger Ronkanen.
Inköpschefsindexen för april visade redan nu att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet minskat, driven av tjänstesektorn. Å andra sidan finns det fortfarande en liten möjlighet att prischocken som utbudsfaktorerna orsakar förblir tillfällig och i huvudsak begränsas till energipriserna, varvid ECB skulle kunna hålla sina räntor oförändrade i år.
På torsdagen kommer Europeiska centralbanken fortsättningsvis inte att bedöma den kommande räntan, utan ECB kommer att meddela att man övervakar styrkan i prischocken samt eventuella indirekta effekter och multiplikatoreffekter. ECB meddelar att centralbanken fortfarande kommer att fortsätta fatta räntebeslut vid varje möte och baserat på aktuell information. Spekulationerna om hur många räntehöjningar som eventuellt väntar och när de kommer att äga rum kommer därför att fortsätta på marknaden.
