Himlen faller inte ner denna gång heller. Efter de väldigt dystra rubrikerna under fjolåret återhämtade sig sentimentet betydligt i början av det nya året. Även recessionen har börjat ifrågasättas, trots att den hittills har varit underförstådd. Ingen har särskilt positiva tankar om ekonomin, utan det är självklart att tillväxten avtar i år. Enligt de senaste uppgifterna och utvecklingen kommer tillväxten emellertid att avta mindre än väntat. Detta är en god nyhet för investerarna. Den ökade tillförsikten gynnade också en uppgång på nästan alla marknader i början av året.
Avvägda möjligheter
Investerarna brukar alltid jaga efter den senaste sanningen, vilket orsakar kraftig volatilitet på marknaden. Även i fjol såg vi början till panik flera gånger och nästan lika stora rusningar uppåt. Vi kan vänta oss detsamma i år. Trots att den värsta oron för en lågkonjunktur och ett ras inte längre är en del av prognoserna, är omgivningen fortfarande inte särskilt bra. Ofta tar det längre att reparera ekonomin än investerarna klarar av att vänta. Besvikelser utlovas fortfarande.
Vi har inte gjort några ändringar i vår syn på tillgångsslag, utan vi fortsätter med övervikt på ränteinvesteringar och undervikt på aktier i våra portföljer. Vi har emellertid gjort många andra ändringar i portföljerna. I fjol var penningmarknaden en utmärkt safe haven som vi prefererade i ränteportföljerna, men nu när räntorna har stigit erbjuder den övriga räntemarknaden bättre avkastning. I aktieportföljerna har vi minskat vikten på västerländska marknader och allt mer överfört medel till tillväxtmarknaderna och Asien, där det finns mer utrymme för avkastning. Konjunkturskillnaderna och skillnaderna i marknadsprissättningen erbjuder möjligheter för investerare.
Ekonomisk lättnad från många håll
De bättre ekonomiska utsikterna under senare tid beror på flera saker. Ekonomin har inte försämrats så mycket som väntat och nu ifrågasätts om den ens kommer att avta framöver. Sysselsättningen har varit mycket god. Eftersom människorna samtidigt har haft ett ordentligt sparkapital efter coronapandemin, har konsumtionen inte minskat så mycket som befarat. Trots att priserna har stigit kraftigt, har människor haft råd att fortsätta handla tack vare löneinkomster och sparade pengar.
Samtidigt har utbudschockerna avtagit. Efter pandemin har produktionen och logistiken åter börjat fungera globalt och priserna har kunnat sänkas. Öppnandet av ekonomin i Kina efter coronapandemin har bidragit ytterligare till denna utveckling. Inte heller energikrisen i Europa har ödelagt ekonomin. Tack vare den milda vintern, energisparåtgärderna och påfyllningen av gaslagren har det inte blivit någon energibrist och därför har elpriset fallit från toppnivåerna. Då listan dessutom har kompletterats med staternas kraftiga stödåtgärder till sina medborgare, har många ekonomiska skräckscenarier kunnat undvikas.
Anpassning kvarstår
Trots de goda nyheterna kommer inte ekonomin att börja växa snabbt. Priserna på el och många andra råvaror har gått ner kraftigt från toppnivåerna, men är fortfarande mycket högre än före krisen. De höjda kostnaderna fortsätter att sprida sig till priserna på andra produkter. Eftersom lönerna inte har stigit i samma takt som konsumentpriserna, har konsumenternas köpkraft minskat. Detta har konsumenterna löst genom att använda sparkapitalet, men inte heller det räcker till i det oändliga. Således är det oundvikligt att den ekonomiska tillväxten avtar.
Centralbankerna har varit tvungna att höja räntorna exceptionellt mycket för att förhindra en prisuppgång. Eftersom inflationen avtar kan man redan skönja ett slut på räntehöjningarna, men räntorna ligger på en mycket högre nivå än vi vant oss vid under de senaste åren. Det är dyrare än tidigare att leva på kredit och konsumera, och därför fungerar inte längre en skuldfinansierad tillväxtmodell. I flera forum ända upp till presidenten har det lyfts fram att både Finland och världen mer allmänt står inför en översyn av utgifterna, eftersom gratis lånekapital inte längre finns att tillgå.
Ekonomin stannar inte av på ett ögonblick på grund av de höjda räntorna och priserna. Traditionellt sägs det att effekterna av räntehöjningar syns i ekonomin med en fördröjning på 6–12 månader. Nu har det bara gått ett halvår sedan Europeiska centralbanken höjde räntan första gången och därför ligger den ekonomiska stötestenen framför oss på våren. Hittills har företag och konsumenter klarat sig tack vare gamla projekt och beställningar som inletts redan tidigare samt med hjälp av sparkapital. Under våren får vi se om nya projekt inleds i stället för de gamla och om konsumtionen fortsätter i samma takt. På vissa orter har det funnits svårigheter, men hittills har sysselsättningen varit stark, vilket har varit ett viktigt stöd för eko-nomin. Ekonomin klarar av måttliga svårigheter på arbetsmarknaden, men en tydligare ökning av arbetslösheten skulle öka risken för en recession.
Man kan inte få allt
De goda ekonomiska nyheterna i januari ledde till en allmän uppgång på finansmarknaden. Investerarna har gjort en helomvändning sedan fjolårets pessimism, eftersom de tror att de stora ekonomiska bekymren kommer att undvikas. Den ekonomiska tillväxten går inte under nollstrecket och samtidigt börjar centralbankerna att sänka räntorna, vilket gynnar aktierna. Det är emellertid svårt att se att båda dessa kommer att ske på en och samma gång. Om ekonomin är stark, behöver inte räntorna sänkas. Om räntorna sänks, är en recession sannolikt orsaken. Nu har det goda beaktats och det finns inte mycket utrymme för bakslag. Investerarnas förväntningar kommer fortfarande att omprövas och därför fortsätter vi med undervikt på aktier.
På motsvarande sätt steg räntorna kraftigt i fjol och erbjuder investerarna avkast-ningsmöjligheter. På räntemarknaden prefererar vi statsobligationer, som gynnas av den svaga ekonomin och den avtagande inflationen och således också ger diversifieringsnytta i portföljerna. Vi är också försiktiga vad gäller de allra mest riskfyllda företagsobligationerna, eftersom företagens betalningssvårigheter kommer att öka framöver.
Aktiemarknaderna i tillväxtländerna är i god form
Vi har ökat övervikten på aktiemarknaderna i tillväxtländerna ytterligare. Öppnandet av ekonomin i Kina och de förbättrade ekonomiska utsikterna, den låga aktievärderingen och den längre hunna konjunkturen gynnar utsikterna i alla uppåtgående ekonomier. Eftersom investerarnas allokeringar i tillväxtländerna samtidigt har legat på en låg nivå, finns det utrymme för en uppgång.
Dessutom höjde vi vikten på japanska aktier till övervikt. Japan står inför nya tider, eftersom centralbanken har tvingats låta räntorna stiga från noll. Detta stärker ekonomin på längre sikt och stödjer i synnerhet landets valuta. Den stärkta yenen är en betydande inkomstkälla, ifall både inhemska och utländska investerare överför sina tillgångar till Japan. Vi underviktar däremot alla aktiemarknader i västländerna, det vill säga Europa, USA och nu senast även Finland. Förhoppningen om en snabb ekonomisk vändning och centralbankernas återgång till en expansiv linje är en utmaning och därför är besvikelser att vänta i västländerna.
