Året har börjat starkt på den globala aktiemarknaden. I slutet av fjolåret steg aktiekurserna tack vare sjunkande räntor, men nu är USA:s goda ekonomi den största drivkraften. Dessutom är förväntningarna höga. Finland har hamnat på efterkälken och ingen vändning finns i sikte.
Under två månader har aktieinvesterarens vinst på den globala aktiemarknaden motsvarat den förväntade vinsten under ett år. I januari–februari har aktierna gått upp med över sju procent, under ledning av USA. Detta är en fortsättning på den starka uppgången i slutet av fjolåret. På fyra månader har aktierna gett en avkastning på nästan 20 procent sedan bottennoteringarna i slutet av oktober. Det har varit mycket lönsamt att investera!
Vi fortsätter med neutral vikt för aktieinvesteringar i våra portföljer. Nyheterna har varit särskilt goda i USA, både ekonomi- och resultatnyheterna, vilket stöder marknadsutsikterna. Det har alltså funnits en god grund för aktieuppgången. Det är dock en utmaning att de goda nyheterna redan har gynnat en aktieuppgång och därför är förväntningarna ännu högre framöver. Aktievärderingen har pressats uppåt och därför kan även små besvikelser skapa stora fluktuationer. Neutral positionering skapar utrymme för att snabbt vända portföljens riktning vid behov.
För de globala aktierna har inledningen på året varit en likadan triumf som slutet av fjolåret, men på räntemarknaden har riktningen ändrats något. I slutet av fjolåret sjönk räntorna när inflationsoron lättade och investerarna började vänta på kraftiga räntesänkningar. Då gav obligationerna en utmärkt avkastning. Nu har räntesänkningarna dock börjat ifrågasättas och därför har räntenivån stigit och avkastningen av obligationer sjunkit något.
Det är intressant att förväntningarna på räntesänkningar som tilltog i början av vintern var en av de viktigaste faktorerna som ledde till aktieuppgång, men nu har aktierna stigit trots att räntesänkningarna är mindre än väntat. Det är i första hand USA:s starka ekonomi och goda resultat som har gynnat marknadsuppgången i början av året. Aktieinvesterarna har plockat russinen ur kakan i bägge marknadsmiljöerna. Räntorna beaktas bara om de gynnar aktierna, men nackdelarna med de stigande räntorna ignoreras så länge som det går bra för ekonomin.
Inflationens, det vill säga konsumentprisernas, rörelser har varit exceptionellt kraftiga under senare år. Efter pandemin steg priserna på grund av produktionssvårigheter och överefterfrågan. Ifjol avtog inflationen snabbt från toppnivåerna. På senhösten förväntade sig investerarna att inflationen snabbt skulle försvinna, men den förhoppningen verkar nu överdriven. Utbudsproblemen har upphört, vilket har dämpat inflationen. Samtidigt går emellertid ekonomin på högvarv och arbetsmarknaden har brist på arbetskraft och därför har trycket på löneförhöjningar varit stort. Inflationen verkar ha minskat betydligt från toppnivåerna, men har stannat ovanför centralbankernas målnivåer.
I detta läge har förväntningarna på centralbankernas räntesänkningar minskat. Om ekonomin utvecklas väl och inflationen ligger ovanför målnivån, är frågan varför centralbanken ens borde sänka räntorna kraftigt? På marknaden har hälften av årets förväntade räntesänkningar rensats bort. I år förväntades det ske 7–8 räntesänkningar och räntorna i euroområdet förväntades sjunka till kring två procent. Nu förväntas räntorna ligga kring tre procent på julen. Liknande minskade förväntningar på räntesänkningar har förekommit i USA.
Räntorna sjunker alltså, men långsammare än önskat. Det är en positiv sak om den ekonomiska tillväxten fortgår trots räntorna, vilket den har gjort hittills. Å andra sidan tär räntorna oavbrutet och långsamt på den bästa tillväxten. Det finns en risk för att räntorna drabbar ekonomin innan vi vet ordet av och bromsar såväl tillväxten som uppgången på aktiemarknaden. Hittills är alltså utsikterna i sin ordning, men vi kan ännu inte säga att ”faran är över”.
Läget som presenteras ovan visar att ekonomin har klarat sig särskilt bra i USA. USA utgör mer än 60 procent av den globala aktiemarknaden och därför avgör landet också riktningen för de globala aktierna. Däremot har vårt lilla Finland inte varit lika immunt mot förändringarna i världsekonomin och mot räntehöjningarna. I Finland har både ekonomin och aktiemarknaden halkat ordentligt efter resten av världen. En vändning till det bättre är önskad, men den verkar fortfarande dröja och därför sänker vi vikten på finländska aktier till neutral vikt i våra portföljer och överför tillgångarna till den större europeiska aktiemarknaden.
Det finns många orsaker till att den finländska aktiemarknaden har gått ner. För det första är räntornas inverkan på ekonomin mycket kraftigare i Finland än i resten av världen. På grund av lån med rörliga räntor märks räntehöjningar omedelbart och genomgripande i ekonomin. I resten av världen är det populärt med fasta räntor, vilket innebär att räntehöjningar bara drabbar nya låntagare. Hos oss stiger ränteutgifterna för alla som har en skuld och därför minskar konsumtionsmöjligheterna mycket kraftigare.
För det andra har industrin en stor betydelse i Finland, både inom ekonomin och på börsen. Globalt har det gått bra för servicebranscherna, men industrin har gått tillbaka redan under ett bra tag, vilket har drabbat tillväxten i Finland. Dessutom har våra stora företag haft specifika problem och på börsen saknas det teknikföretag som vuxit kraftigt. Finlands marknadscocktail har varit utspädd och tyvärr finns det fortfarande inga tecken på att situationen snabbt skulle rättas till. Å andra sidan är de finländska aktierna redan attraktiva på många mätare och därför förtjänar de en neutral plats i portföljen även i framtiden.
S-Banken Vision är S-Bankens chefsstrateg Lippo Suominens månatliga översikt av händelserna och de framtida utsikterna för de globala investeringsmarknaderna. Visionen redogör för vilka marknader som har de bästa avkastningsutsikterna och hur olika marknader viktas i S-Bankens fonder och portföljer.
Viktig information
Uppgifterna i detta material är informativa till sin karaktär och ska inte betraktas som en uppmaning att genomföra affärstransaktioner avseende ett enskilt finansiellt instrument.
Detta material utgör inte någon investeringsanalys enligt lagen om investeringstjänster, utan det är marknadsföringsmaterial från Sammanställaren av materialet. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller investeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Sammanställaren av materialet ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material.
Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.s-banken.fi.
Denna rapport och kopior av den får inte distribueras i USA och i länder med liknande restriktioner. Om rapporten distribueras i USA eller i länder med liknande restriktioner eller till medborgare i sådana länder, kan det betraktas som överträdelse av gällande lagar i sådana länder.
