Bankernas problem skrämde investerarna i mars, men tack vare de snabba åtgärderna kunde investerarna dra en lättnadens suck, vilket tillfälligt kan gynna aktierna. Även om det finns nog med utmaningar även i framtiden, minskade vi undervikten på aktier i våra portföljer genom att öka vikten på finländska aktier, som på senare tid har klarat sig sämre än de övriga marknaderna.
I mars fick investerarna skrämselhicka, för att sedan dra en lättnadens suck. Problem på aktiemarknaden och lösningar på problemen leder ofta till köpiver. ”Om inte ens det får marknaden att krascha, så gör inget det.” Även denna gång kan lösningarna på bankernas problem, även om de är smärtsamma, tolkas som att världen är en mindre riskfylld plats än tidigare. Det som inte dödar dig, gör dig starkare. Åtminstone för tillfället.
Eftersom bankoron har lättat och ekonomin fortsätter att stå emot trycket ökar vi andelen aktier i våra portföljer, men håller fortfarande andelen något under den långsiktiga andelen. Vi har underviktat aktier i våra portföljer i över ett års tid. Det har dock förekommit både upp- och nedförsbackar och vi har ständigt dragit nytta av dem längs vägen. Även under fjolåret sänkte och höjde vi andelen aktier genom att vara förutseende på marknaden, även om vi ansåg att de ekonomiska utsikterna var svaga. Genom aktiva åtgärder har vi kunnat stödja portföljernas utveckling, varvid avkastningen har varit bättre än marknadens och många andra aktörers avkastning under de två senaste åren.
Centralbankernas räntehöjningar kommer att ha effekt innan vi vet ordet av. I mars såg vi ännu ett bevis på detta. Amerikanska Silicon Valley Bank (SVB) kollapsade och när problemen spred sig blev investerarna skrämda. Minnet av finanskrisen för 15 år sedan kom upp till ytan. Ett tag var investerarna rädda för att vi skulle stå inför en avtagande finansmarknad, om problemen spred sig över ett stort område. Som tur är visade sig oron vara överdriven. Med hjälp av stater och centralbanker kunde bankbekymren snabbt begränsas till att gälla endast några banker. Systemriskerna kunde undvikas och investerarna drog en lättnadens suck.
Att SVB och schweiziska Credit Suisse gick omkull är inte världens ände. Båda bankerna var specialfall. SVB hade en extremt koncentrerad kundbas och usel riskhantering. Credit Suisse å sin sida var ett långvarigt problembarn, vars aktie redan före den sista niten i mars hade sjunkit under 15 års tid till en bråkdel av toppnivån. Myndigheternas snabba åtgärder för att begränsa effekterna av problembankerna ledde till att vi snabbt kunde glömma en eventuell finanskris. I värsta fall skulle en bankrusning kunna leda till att vilken bank som helst går omkull, men nu stod det klart att pengarna inte tar slut och att man alltså inte behöver vara oroad över sina insättningar.
Vi har undvikit en akut kris, men bankernas kollaps avspeglas på ekonomin. Regleringen av bankerna har skärpts efter finanskrisen och efter denna episod kommer regleringen att skärpas ytterligare. Bankerna är tvungna att minska risktagningen, vilket innebär att lånekranarna dras åt ytterligare. Det kommer att bli dyrare att ta lån och svårare att få lån, vilket bromsar ekonomin.
För centralbankerna är bankernas problem en allvarlig påminnelse om att de kraftiga räntehöjningarna medför olyckliga konsekvenser. Situationen förvärras av att det är svårt att säga vem som kommer att drabbas värst av de höga räntorna. Efter finanskrisen trodde man inte att bankerna skulle vara nästa sorgebarn, utan att stram reglering skulle avhjälpa problemen. Det har den inte gjort. Nu överväger man vilken som är nästa svaga länk vid anpassningen till räntorna. Det är svårt att få ekonomin att avta genom att strama åt penningpolitiken på ett balanserat sätt, utan det är alltid någon som drabbas mer än andra.
Om vi bortser från bankbekymren, fortsatte världsekonomin att växa måttligt i början av året. Många ekonomiska nyckeltal har till och med överraskat positivt. Sysselsättningen har varit fortsatt god, vilket har lett till löneförhöjningar som har upprätthållit konsumtionen, även om de ständigt stigande priserna har minskat köpkraften. Pengar som sparats under coronapandemin har bidragit till konsumtionen. De stigande priserna och höjda räntorna minskar ständigt konsumenternas sparpengar, men det går långsamt och vi är redo att anpassa oss, och därför har ekonomin hållit sig flytande. De ekonomiska utsikterna är således måttliga under den närmaste tiden. Ingen omedelbar och kraftig minskning av tillväxten finns i sikte.
Just nu är emellertid baksidan med den goda tillväxten inflationen, som inte ger vika. Om sysselsättningen är stark, fortsätter löneförhöjningarna. Så länge som lönerna går upp, finns det också utrymme för priserna att stiga. Centralbankernas räntehöjningar är inte förbi förrän bankirerna med säkerhet kan konstatera att ekonomin avtar tillräckligt för att stilla inflationen. Åtstramningen av penningpolitiken fortsätter alltså och inom kort kommer den att försvaga de ekonomiska aktiviteterna mer tydligt. Detta händer antingen på grund av problem i en enskild sektor eller till följd av en allmänt avtagande tillväxt. Därför är vi fortsatt försiktiga i portföljerna med framtiden i åtanke.
I januari sänkte vi vikten på finländska aktier till undervikt i våra portföljer efter den starka uppgången. Sedan dess har det mycket riktigt gått sämre för Helsingforsbörsen än för resten av världen. Nu har Finland emellertid tappat tillräckligt och därför höjer vi vikten på finländska aktier tillbaka till neutral vikt. Nedgången i värderingen, tillväxten som återhämtat sig i tillväxtländerna och den höga utdelningen lockar tillbaka till Finland. Aktiemarknaderna i tillväxtländerna och Japan fortsätter att vara våra aktiemarknadsfavoriter, eftersom de är mindre sårbara inför västländernas åtstramade penningpolitik än de underviktade marknaderna i USA och Europa.
En god nyhet för investerarna är att ränteinvesteringarna är betydligt mer lockande än under senare år och därför finns det ett mindre riskabelt alternativ med måttlig avkastning. Vi överviktar fortfarande obligationer i våra portföljer, vilket gynnade avkastningen i mars då räntorna sjönk. Då den ekonomiska tillväxten avtar och inflationen lättar är obligationer det investeringsobjekt som ger bäst avkastning. Däremot led high yield-företagsobligationer med hög risk mest av att bankernas lånekranar drogs åt, och vi fortsätter med undervikt för dessa. Hittills har betalningsstörningarna varit få, men innan vi vet ordet av blir det allt dyrare och svårare att refinansiera obligationer när de förfaller, och då ökar även problemen med high yield-obligationerna.
Viktig information
Uppgifterna i detta material är informativa till sin karaktär och ska inte betraktas som en uppmaning att genomföra affärstransaktioner avseende ett enskilt finansiellt instrument.
Detta material utgör inte någon investeringsanalys enligt lagen om investeringstjänster, utan det är marknadsföringsmaterial från Sammanställaren av materialet. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller investeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Sammanställaren av materialet ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material.
Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.s-banken.fi.
Denna rapport och kopior av den får inte distribueras i USA och i länder med liknande restriktioner. Om rapporten distribueras i USA eller i länder med liknande restriktioner eller till medborgare i sådana länder, kan det betraktas som överträdelse av gällande lagar i sådana länder.
