Över hälften av studerandena säkerställer sin försörjning med hjälp av studielån: enligt FPA tog 174 006 studerande studielån under läsåret 2021–2022. Antalet motsvarar 55 procent av alla som fick studiestöd.
Antalet studielånskunder i S-Banken ökade under 2022 med cirka 8 procent jämfört med året innan. Antalet personer som har tagit studielån har fördubblats på fem år.
Intresset för studielån började öka märkbart 2017 när det gjordes ändringar i studiestödet och i stödet för boende för studerande. Att studielån har varit förmånliga har också bidragit till deras popularitet, men sedan 2022 har räntorna på lånen börjat stiga.
”De senaste åren har det tydligt funnits en efterfrågan på den ekonomiska flexibilitet som ett studielån erbjuder. Många använder lånet till att finansiera sina dagliga kostnader under studierna. I statistiken under nästa år kommer vi sannolikt att få se vilken inverkan ränteuppgången har haft, dvs. är det färre som tar studielån framöver eller finns det ett ännu större behov av studielån om levnadskostnaderna fortsätter att stiga, säger Annemari Airaksinen, chef för utveckling av S-Bankens bostadslån.
Räntorna kan komma som en överraskning för studerande
Studerande som har tagit eller överväger att ta studielån kanske nu funderar på hur ränteuppgången påverkar studielånet eller den egna betalningsförmågan när de är klara med sina studier. Genom ränteuppgången stiger även kostnaderna för studielånet.
Vanligen börjar amorteringen på studielånet omkring två år efter att studiestödet har upphört. Betalningen av räntor börjar lite tidigare än så, efter den sista kapitaliseringen.
”Det är viktigt att förbereda sig på att betala räntor. Lånet kan bli dyrare än väntat, om räntenivån är högre vid betalningstidpunkten än den var vid låntagningen. Särskilt viktig är det att se till att amorteringen på studielånet inte blir för stor i framtiden, utan att det också finns pengar över att leva för”, säger Airaksinen.
Så här tar studerande studielån i de största städerna
Under fjoråret tog S-Bankens studielånskunder i genomsnitt 4 975 euro i studielån. Beloppet är ungefär lika stort som året innan.
Hur mycket studielån som tas ut varje år varierar något beroende på den studerandes hemort. Störst var beloppet i Helsingfors, där en studerande i genomsnitt tog 5 132 euro i studielån. Näst störst var studielånebeloppet i Tammerfors, 5 057 euro, och tredje störst i Åbo, 5 046 euro. På motsvarande sätt tog en studerande i genomsnitt 4 973 euro i studielån i Joensuu, 4 949 euro i Jyväskylä och 4 830 euro i Uleåborg under året.
För många unga är studielånet det första lånet de tar i livet. Airaksinen tipsar att det är bra att jämföra olika bankers priser samt låneräntan, lånevillkoren och de totala kostnaderna. Samtidigt är det också bra att jämföra priserna på de övriga banktjänsterna.
”S-Banken är en attraktiv bank för studerande eftersom våra priser passar de studerandes plånbok. S-Banken tillhandahåller konto, kort, webbankskoder och mobiltjänster avgiftsfritt till alla ägarkunder i S-gruppens handelslag”, säger Airaksinen.
Personer med studielån investerar och sparar aktivt
Av S-Bankens lånestatistik framgår också att det finns ett intresse för investering och sparande bland de studerande. År 2022 använde 46 procent av S-Bankens studerande studielånskunder spar- och investeringstjänster, som fondinvesteringar eller tjänsten Spararen, och 9 procent hade ett BSP-konto.
”Under tiden med nollränta hörde man berättas att vissa tog studielån för att investera, eftersom räntan på investeringarna var högre än den ränta som skulle betalas på studielånet. Nu är detta dock mer riskfyllt eftersom räntorna har stigit. I värsta fall ger investeringsobjektet ingen avkastning, och då kan du inte betala lånet och lånekostnaderna med hjälp av investeringen som tänkt”, säger Airaksinen.
Uppgifterna om S-Bankens studielån grundar sig på S-Bankens lånestatistik för tiden 1.1.2018–31.12.2022. Statistiken har sammanställts utifrån studielån vars återbetalning ännu inte har inletts. Uppgifter om enskilda kunder kan inte identifieras i statistiken.
Presskontakter:
Annemari Airaksinen, utvecklingschef, tfn 010 767 9287, annemari.airaksinen@s-pank