Kostnaderna för både mat, bil och boende har ökat sedan förra sommaren. Effekterna avspeglas även i hur finländarna tillbringar fritiden. Av de finländare som har tillgång till en stuga uppgav 30 procent att prisuppgången har påverkat besöken på stugan: 12 procent uppger att de åker till stugan mer sällan, men tillbringar mer tid där. Av svarspersonerna tillbringar 13 procent mindre tid på stugan.
För merparten har det ekonomiska läget inte påverkat stuglivet alls: 62 procent av de finländare som har tillgång till en stuga uppger att prisuppgången inte har påverkat besöken på stugan.
”Stuglivet är en viktig del av den finska kulturen och folksjälen. För många är just sommarstugan den plats dit de åker för att ladda batterierna. Det verkar som om stuglivet är någonting vi ogärna ger avkall på, även om det ekonomiska läget har försämrats”, säger Annemari Airaksinen, chef för utveckling av S-Bankens lån.
Av svarspersonerna uppger 8 procent att de har övervägt att köpa en egen stuga. Det rådande ekonomiska läget har påverkat köpavsikterna så att 2 procent av svarspersonerna har bestämt sig för att köpa och 6 procent för att inte köpa en stuga. Av svarspersonerna har 10 procent inte övervägt att köpa en stuga, men intresset för en egen stuga har ökat.
”Coronan medförde ju formligen en stugboom. Ivern att köpa sommarstuga lade sig något då det igen blev enklare att resa utomlands. Än har vi dock inte noterat att de under coronatiden köpta sommarstugorna i någon större utsträckning läggs ut till försäljning. Tiden får utvisa hur det går med ’coronastugorna’”, säger Airaksinen.
En liten förändring kan skönjas i hur mycket finländarna är villiga att betala för en stuga. Bland de finländare som är villiga att köpa en sommarstuga har intresset ökat för stugor som kostar högst 40 000 euro. Intresset för stugor i en högre prisklass, 80 000–150 000 euro, däremot har minskat.
”I sommar verkar det som om välutrustade stugor i gott skick säljer bra, och på vissa ställen råder det även brist på sådana. Under coronatiden gick alla slags sommarstugor åt, men för närvarande har efterfrågan på stugor i sämre skick avtagit och sådana kan vara svårsålda”, säger Airaksinen.
Det har skett stora förändringar i marknadsläget, men finländarnas preferenser i fråga om sommarstugor verkar på det stora hela knappt ha förändrats alls, när man jämför resultaten av stugenkäten de föregående åren. Stugor som ligger på högst 100 kilometers avstånd är fortsättningsvis mest populära. När det gäller den mest populära utrustningen på stugan är det fortfarande bastu, kylskåp och el som ligger i topp 3. Dåligt väder (31 %), långt avstånd (27 %) och prisuppgången (25 %) är de faktorer som mest minskar viljan att åka till stugan.
Behovet av bra internetuppkoppling har ökat jämfört med i fjol. Hela 59 procent av svarspersonerna efterlyser bra internetuppkoppling, då endast 40 procent i fjol uppgav att bredband är en ganska eller mycket viktig bekvämlighet på stugan. Behovet av välfungerande internet är jämnt fördelat i alla intervjuade ålderskategorier.
Distansarbetet har ökat kraftigt. Därför frågade vi finländarna hur viktigt det är att det finns möjlighet att jobba på distans på sommarstugan. Av finländarna ansåg 35 procent att det är ganska eller mycket viktigt.
Undersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av S-Banken. Enkätmaterialet samlades in i Kantars internetpanel 19–24.5.2023. Enkäten besvarades av 1 003 finländare över 15 år. Deltagargruppen representerar finländare i åldern 15–79 år.
Presskontakter:
Annemari Airaksinen, utvecklingschef, tfn 010 767 9287, annemari.airaksinen@s-pankki.fi
Resultat av S-Bankens Stora enkät om livet på sommarstugan (PDF på finska)