Finska börsföretag, januari–mars 2016
Hur är det ekonomiska läget i Finland? Ett sätt att undersöka läget är att granska de inhemska börsbolagens framgångar.
Kim Gorschelnik, chefsanalytiker på FIM som ingår i S-Banken-koncernen, sammanfattar läget under början av året enligt följande: utvecklingen var svag, men det fanns ändå positiva överraskningar. Gorschelnik leder det team av analytiker som ansvarar för S-Banken-koncernens aktieanalyser.
Gorschelnik och hans team har granskat hur 101 bolag som är listade på Helsingforsbörsen klarade sig under januari–mars. Bolagens sammanlagda omsättning sjönk under början av året med 5,1 procent.
”Det är en avsevärd nedgång”, säger Gorschelnik.
Omsättningen visar hur mycket ett bolag säljer. Därför är omsättningen den bästa indikatorn på efterfrågan på bolagens produkter och tjänster. Ett enskilt bolags omsättning påverkas av den allmänna efterfrågan, men också av hur bolaget klarar sig i konkurrensen med andra.
Enligt Gorschelnik påverkas försäljningen negativt av världsekonomins svaga tillväxt och den ännu svagare ekonomiska utvecklingen i Finland. Läget har varit oförändrat länge: de finländska bolagens omsättningar har uppvisat en sämre utveckling än världsekonomin.
”De finländska bolagen har tappat marknadsandelar till andra företag, alternativt har efterfrågan på bolagens produkter avtagit mer än världsekonomin totalt”, säger Gorschelnik.
Den svaga försäljningen förklaras också delvis av att det finns många bolag på Helsingforsbörsen som verkar i konjunkturkänsliga branscher. Till dessa hör bland annat verkstadsbolagen, vars försäljning i regel minskade under början av året.
Även när man granskar omsättningssiffrorna får man ett liknande slutresultat: omsättningen sjönk i ungefär hälften av bolagen under början av året jämfört med året innan. Nedgången gällde alltså många branscher.
Mindre nedgång i rörelseresultaten
Gorschelniks team granskade bolagens resultatförmåga genom att jämföra rörelseresultaten. För att få bästa möjliga bild av affärsverksamhetens lönsamhet exkluderade Gorschelnik och hans team engångsposterna från rörelseresultaten.
De sammanlagda rörelseresultaten sjönk med 3,0 procent från året innan. Ungefär hälften av bolagens resultat sjönk från året innan, och vart femte bolag hade ett negativt rörelseresultat.
”När man granskar resultaten för början av året är det bra att komma ihåg att det första kvartalet vanligen är det svagaste kvartalet under året”, påpekar Gorschelnik.
Skogsindustrin överraskade positivt
Trots svag allmän efterfrågan lyckades en del av bolagen förbättra sina resultat. Till dessa hör bland annat skogsindustribolag, som är så viktiga för Finland, och hemmamarknadsföretag.
Även om både UPM:s och Stora Ensos omsättning sjönk gjorde bolagen en kraftig resultatförbättring. UPM:s operativa rörelseresultat förbättrades med inte mindre än en tredjedel från året innan.
Den största överraskningen under resultatperioden var ändå att många hemmamarknadsföretag förbättrade sina resultat. Till denna grupp hör bland andra Alma Media, Asiakastieto, Elisa, Kesko, Olvi och Sanoma. Finland är en viktig marknad för dessa bolag.
Basindustrin hade en tuff början på året. Till exempel för stålbolagen Outokumpu och SSAB sjönk omsättningen och rörelseresultaten var negativa. De minskande investeringarna inom gruvindustrin belastade å sin sida Metsos och Outotecs omsättning och rörelseresultat.
Trots att början av året var svag för de inhemska börsbolagen var användarna av S-Bankens handelstjänst S-Aktiehandel köpglada. Via S-Aktiehandel gjordes det 25 procent fler köp- än säljtransaktioner under januari–mars.
De mest köpta aktierna:
- Fortum
- Nokia
- Nordea
- Outotec
- Outokumpu
De mest sålda aktierna:
- Nokia
- Outokumpu
- Fortum
- Kone
- Nordea