S-Banken Räntekapitalförvaltning A

Juli var överlag en utmaning på räntemarknaden, och stigande statsobligationsräntor var den dominerande trenden på båda sidor om Atlanten. Konflikten mellan USA och Iran samt de störningar som den orsakar i energitransporterna genom Hormuzsundet höll inflationsförväntningarna höga globalt. Europeiska centralbanken (ECB) konstaterade att det tar tid innan den fulla inflationseffekten av konflikten syns i ekonomiska data. Räntorna på amerikanska statsobligationer steg kraftigt: Räntan på en 10-årig obligation steg med ungefär 26 räntepunkter och räntan på en 2-årig obligation med 11 räntepunkter. Detta påverkades av att investerarna började prisa in förväntningar på att USA:s centralbank (Fed) kommer att föra en strängare penningpolitik en längre tid än vad som tidigare förväntats. Även den europeiska obligationsmarknaden hamnade i samma sjunkande trend. Räntorna på tyska långfristiga statsobligationer steg med 33 räntepunkter till 3,21 procent. Europeiska investment grade-företagsobligationer landade på minus (-1,39 %) och drabbades särskilt av sin känslighet för räntenivån. High yield–företagsobligationer visade sig i sin tur vara mer resilienta och avkastade –0,25 procent. Avkastningen berodde på deras kortare duration och högre löpande avkastning. På tillväxtmarknaderna var utvecklingen tudelad. Tillväxtmarknadernas företagsobligationer i dollar var det starkaste segmentet under månaden med en avkastning på 1,38 procent tack vare en stark efterfrågan. Tillväxtmarknadernas företagsobligationer i lokal valuta var däremot den svagaste tillgångsklassen med en avkastning på -3,28 procent. De belastades både av den högre räntenivån i USA och av valutornas försvagning. Ränteuppgången i juli återspeglades nästan helt i fondernas avkastning enligt deras duration. Månadens bästa avkastning kom från fonden S-Banken Kort Ränta (+0,16 %), som var den enda fonden med positiv avkastning under månaden. Eftersom fonden investerar på penningmarknaden och i korta räntor, är dess räntekänslighet mycket liten, vilket ledde till att den i praktiken kunde samla löpande ränteavkastning samtidigt som investeringar med en längre duration tappade i värde. Även fonden ODDO BHF Euro Credit Short Duration förblev också nästan oförändrad (+0,02 %) av samma anledning. Fonden S-Banken High Yield och fonden M&G European High Yield avkastade mellan -0,38 och -0,41 procent, och deras högre löpande avkastning mildrade effekten av ränteuppgången. iShares USD TIPS ETF avkastade -0,77 procent och belastades av stigande realräntor trots inflationssäkringen. Fonden M&G European Credit, som investerar i europeiska företagsobligationer, avkastade -0,97 procent och fonden S-Banken Företagsobligation Ränta -1,12 procent. När det gäller de ovan nämnda fonderna belastades deras avkastning av kreditriskmarginalerna för investment grade-företagsobligationer och stigande marknadsräntor. De statsobligationsfonderna med lång duration presterade sämst. iShares JP Morgan USD EM Bond ETF avkastade -1,86 procent, eftersom stigande räntor på amerikanska statsobligationer pressade värderingen av tillväxtmarknadernas obligationer. S-Banken Euro Statsobligation var den svagaste fonden i portföljen med en avkastning på -2,01 procent. Detta beror på dess rena exponering för statsobligationer i euroområdet som drabbades särskilt hårt när de långa räntorna i Tyskland steg med 33 räntepunkter under månaden. iShares Core EUR Govt Bond ETF avkastade -1,76 procent.