S-Banken Räntekapitalförvaltning A

September var en svår månad för ränteinvesterare. På grund av konflikten i Iran var energipriserna fortsatt höga, vilket återigen ökade inflationstrycket. Fed höjde sin styrränta och meddelade om kommande ytterligare åtstramningar. I stället höjde Europeiska centralbanken sin inlåningsränta till 2,5 procent. Beslutet motiverades med att energipriserna steg på grund av inflationen, som förväntas ligga klart över centralbankens mål på två procent. Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen steg över fem procent. Detta är den högsta nivån på över två decennier, vilket bekräftar uppfattningen om långvarigt höga räntor. På räntemarknaden sjönk statsobligationerna med 2,1 procent i euroområdet och med 2,0 procent i USA. Samtidigt steg den tioåriga amerikanska räntan med cirka 54 räntepunkter till 5,29 procent och räntan på den tioåriga tyska statsobligationen till 3,59 procent. De europeiska investment grade-företagsobligationerna presterade bättre och sjönk med 1,2 procent, eftersom den kortare ränterisken och kreditriskmarginalerna dämpade effekterna av ränteuppgången. De europeiska high yield-obligationerna sjönk däremot med 1,7 procent när investerarnas riskvillighet minskade och ett stort antal nya emissioner bidrog till att riskpremierna steg till den högsta nivån på fem månader. På tillväxtmarknader var skuldebrev utgivna i hård valuta, med en nedgång på 2,7 procent, det svagaste segmentet under månaden genom att de tyngdes av både ränteuppgången i USA och den stärkta dollarn. Avkastningen på skuldebrev i lokal valuta på tillväxtmarknader var -0,5 procent, eftersom inflationsutvecklingen var stabilare. Företagsobligationerna på tillväxtmarknader visade sig vara mest motståndskraftiga och sjönk med bara 0,3 procent. Bland fonderna var S-Banken Kort Ränta med en avkastning på 0,12 procent mest framgångsrik. Den var den enda fonden som gav positiv avkastning, eftersom dess korta ränterisk skyddade den mot ränteuppgång. Den svagaste investeringen var iShares J.P. Morgan EM Bond ETF, som sjönk med 3,6 procent. Det berodde på att tillväxtländernas statsskuld utgiven i hård valuta påverkades av både högre amerikanska räntor och en stärkt dollar negativt. Fonderna med låg ränterisk begränsade sina förluster till cirka 0,4 procent, medan de europeiska statsobligationsfonderna, såsom S-Banken Euro Statsobligation Ränta, påverkades av ränteuppgången fullt ut. De europeiska företagsobligationsfonderna landade på minus 1,6–1,7 procent. På grund av de geopolitiska störningarna på energimarknaden och centralbankernas hökaktiga penningpolitik var september en av de svåraste månaderna för ränteinvesterare på flera år. Fonden överviktar fortfarande obligationer på tillväxtmarknader och europeiska företagsobligationer och å andra sidan underviktar statsobligationer och penningmarknadsinvesteringar.