Ukrainakriget: 5 frågor och svar till investeraren

1. Innan krigen bröt ut

Den rysk-ukrainska krisen, som hade brutit ut i slutet av förra året genom koncentration av ryska styrkor, gick in i en ny fas när Ryssland förklarade krig och invaderade Ukraina. Framför allt efter att Ryssland erkänt de folkrepubliker som förklarat sig som självständiga i Donbass och överfört trupper till regionen, var det ryska angreppet inte längre bara en avlägsen möjlighet Med tanke på beredskap sålde vi praktiskt taget alla investeringar i Ryssland från våra fonder före angreppet den 24 februari. Rysslands krigsåtgärder har sedan dess inte framskridit som planerat, och än så länge har angriparen till exempel inte lyckats ta kontroll över Kiev på grund av Ukrainas beslutsamma försvar.

2. Hur har finansmarknaden reagerat?

Aktiemarknaden i Ryssland var tvungen att stänga snart efter invasionen och sedan dess har den lokala börsen haft stängt. En del ryska bolag är föremål för handel i London. Priserna på deras aktier har närmat sig noll. En stor grupp investerare innehar ryska värdepapper, eftersom de än så länge inte har haft några möjligheter att sälja dem. I västländerna har företag vilkas omsättning, produktion eller inköp till stor del kommer från Ryssland av naturliga skäl blivit icke populära bland investerare. Även på landsnivå har reaktionerna på Rysslands nära läge varit negativa, och Helsingforsbörsen är ett förtretligt gott exempel på det. Å andra sidan har Europa blivit lidande av ett allt högre energipris och en risk för det ”energivapen” som Ryssland förfogar över. I skrivande stund har kriget pågått i ungefär tre veckor. Under denna tid har vi även sett första kraftiga uppgångsrallyn direkt när en liten gnista av hopp tänts. Ur finansmarknadens synvinkel har utvecklingsriktningen således varit rätt normal. Den första chocken har följts av en partiell stabilisering, varefter glimtar av hopp ger upphov till uppgångsdagar på börserna.

3. Vilka konsekvenser för investeringsobjekten ser vi i framtiden?

I detta skede är det fortfarande svårt att förutsäga hur kriget kommer att utvecklas. Vi vet att Ryssland inte har nått den snabba lösning som landet sökt. Egentligen är alla utfall, även en avsevärt utdragen konflikt, fortfarande möjliga. På två veckor har Ryssland med sina nationaliseringar blivit till och med ett mer totalitärt land än vad Sovjetunionen i sinom tid var. Det orsakar naturligtvis bestående förändringar i det ekonomiska kretsloppet, framför allt i Europa men även i hela världen bland annat med anledning av sanktioner.

Rysslands största direkta ekonomiska effekt på Europa kommer att uppstå genom råvaror, särskilt naturgas och olja. I vintras var Europa redan lidande av låga energireserver och höga elpriser. Under de närmaste månaderna kommer tillgången på gas troligen att försvåras. Därför kommer kostnaderna för både industrin och konsumenterna att stiga, samtidigt som utsikterna för den ekonomiska tillväxten på kort sikt kommer att försämras. Detta beror naturligtvis inte bara på Rysslands politiska val att minska gasförsäljningen till Europa, utan också på Europas och den övriga världens vilja att köpa rysk energi. Betydande sanktioner har i snabb takt införts mot såväl Ryssland som många ryska privatpersoner. Vi tror att volatiliteten på aktiemarknaden fortsätter under de närmaste veckorna, eftersom analysen av läget, omallokeringen av investeringarna och krigsutvecklingen mot fred eller mot något annat stabiliserat läge påverkar priserna på aktier och obligationer.

4. Vad har vi gjort i våra investeringsportföljer på sistone?

I fjol inledde vi i vår investeringssyn en gradvis övergång i en mer försiktig riktning. I somras avvecklade vi aktieövervikterna i våra portföljer och i början av hösten underviktade vi aktier i portföljerna. Denna förändring påverkades särskilt av vår bedömning av vändningen i världsekonomins utveckling från en mycket stark tillväxtfas till en klart långsammare tillväxt. Dessutom ansåg vi att det fanns en risk att det rådande inflationstrycket i ekonomin inte bara skulle vara tillfälligt, utan i slutändan skulle tvinga centralbankerna att normalisera sin penningpolitik snabbare än vad marknaden väntat, vilket förväntats innebära en svag miljö för risktagande i portföljerna. Dessa förväntningar har realiserats, vilket har förklarat den svaga utvecklingen på investeringsmarknaden i början av året, redan innan läget i Ukraina eskalerade.

Vi har noga följt det geopolitiska läget och riskerna, men Rysslands omfattande invasion av Ukraina sågs ändå som ett ganska osannolikt scenario. Risken för att läget skulle förvärras påverkade också vår syn på att undervikta aktier. Tyvärr realiserades denna risk på marknaden. Vår försiktiga investeringsallokering skyddar dock våra portföljer mot de värsta bakslagen, och särskilt i början av krisen klarade våra portföljer sig betydligt bättre än den övriga marknaden. Eftersom aktievikten fortsatte att sjunka i takt med nedgången på marknaden, gjorde vi också de första köpen av aktier trots att vi hittills fortfarande underviktat aktier. På landsnivå har vi i viss mån övergått från investeringar i Finland till USA. Vi följer utvecklingen och är även framöver beredda att reagera i enlighet med vår investeringsprocess.

5. Vad bör investeraren göra?

Den snabba och chockerande utvecklingen av läget visade sig för oss finländare i ett särskilt dramatiskt ljus. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det i historien finns många exempel där investerare reagerat snabbt och kraftigt genom att sälja sina innehav när ett krig brutit ut, men där aktiemarknaden ofta återhämtat sig efter den första chocken. Det finns tecken på motsvarande utveckling igen.

En tidsmässigt och geografiskt diversifierad portfölj som är anpassad till den egna risktagningsförmågan är det bästa alternativet för en investerare som har en lite längre investeringshorisont.