”Att investera i aktier är långsiktig verksamhet” är en av de vedertagna principerna för investeringsverksamheten. Med lång sikt avses vanligtvis perioder på mer än fem år. I Finland innebär det att du som aktieägare sannolikt minst en gång får läsa nyheten om att verkställande direktören för det företag där du är ägare har bytts ut.
I Finland är uppdraget som verkställande direktör för ett börsbolag i genomsnitt mindre än fyra år långt. I de flesta fall kommer den nya direktören utanför bolaget. Då kan man anta att bolagets strategi kommer att omarbetas på något sätt. På så sätt måste en investerare ofta fundera över om ett byte av verkställande direktör innebär ett hot eller en möjlighet för den egna investeringen.
Min gamla tumregel har varit att när en god och omtyckt verkställande direktör lämnar bolaget är det bra att överväga försäljning – inte automatiskt, men det finns skäl att vara beredd. Senare har jag konstaterat att det sällan lönar sig att sälja ut ett bra företag ur portföljen på den grunden. Även om kursen går ner på nyhetsdagen.
Min andra tumregel har varit att ett byte av verkställande direktör på ett sämre företag alltid innebär en möjlighet – en möjlighet att få resultatet och aktiekursen att gå upp igen. Problemet med tumregeln har varit att det är svårt att på förhand veta om den nya verkställande direktören lyckas i sitt uppdrag. Vanligtvis är det inte möjligt att fastställa om en verkställande direktör varit god eller dålig förrän ett par år har gått efter bytet.
En intervju med Hannu-Matti Nurmi i Visio i Helsingin Sanomat inspirerade mig att fundera på om det kunde gå att försöka systematisera utvärderingen och hitta viktiga signaler redan i ett tidigt skede. Skulle jag kunna hitta signaler som anger att en ny verkställande direktör vidtar de åtgärder som vanligtvis leder till ett gott resultat eller alternativt signaler om att saker och ting genast går snett? Eller är det vid de första stegen möjligt att se att företagets verksamhet fortsätter som förut? På dåliga företag är detta den mest sannolika situationen. Det innebär att aktiekursen vanligen faller efter den allmänna marknadsutvecklingen.
Jag lade till några egna variabler och skapade en poängmodell med nio punkter utifrån de teser som presenterades i intervjun. Resultatet borde ge en bild av de möjligheter en ny verkställande direktör har att permanent vända företagets kurs till det bättre. Jag försöker bland annat uppskatta hur lång tid det har gått för verkställande direktören att göra en förhandsanalys, huruvida styrelsen kan stödja analysen och förslagen till ändring, huruvida verkställande direktören samlar ihop ett eget lag, vilka de första konkreta nyheterna om en eventuell förändring är och hur resultatet utvecklas under ledning av den nya verkställande direktören. Direktörens framgång på sina tidigare arbetsplatser och ett eventuellt förvärv av aktier är också en del av poängsättningen.
Jag testade modellen med några finländska börsbolag där verkställande direktören hade bytts ut under de senaste ett par åren. För dessa bolag kunde jag redan analysera hur de åtgärder som offentliggjorts för 1–2 år sedan hade fungerat i praktiken.
Frank Vang-Jensen som började på Nordea 2019 och Jukka Moisio som började på Nokian Renkaat 2020 fick ganska höga poäng i testerna. På Nordea hade Vang-Jensen till exempel möjligheter att göra en grundlig lägesanalys och Nordeas styrelse angav tydliga mål och riktlinjer för var företaget skulle gå mot. För att påskynda tillväxten och förbättra resultattillväxten ändrade Vang-Jensen ledningsgruppens sammansättning och överförde en del av resultatansvaret till en lägre nivå i organisationen. Dessutom sänkte han företagets kostnadsnivå. Dessutom gav de första uppträdandena ett intryck av att Vang-Jensen visste vad han gjorde. Moisio på Nokian Renkaat fick i sin tur höga poäng för framgången i sina tidigare uppdrag, för en tydlig kommunikation och för en snabb resultatvändning. Sedan den dag som Vang-Jensen började på Nordea (5 september 2019) har aktiekursen stigit med 68 procent. Under samma period har det viktbegränsade OMX Helsinki Cap-indexet, som beskriver Helsingforsbörsen, stigit med 56 procent. Även för Nokian Renkaat, där verkställande direktören byttes ut 26 maj 2020, har aktiekursen utvecklats bättre än den allmänna marknaden i Finland: Nokian Renkaat med 78 procent och Helsingforsbörsen med 54 procent.
När jag skrev denna artikel insåg jag att flera samma element som förekom på Nordea också verkade upprepas på Nokia: styrelsen hade analyserat läget grundligt och korrekt, Pekka Lundmark gjorde stora ändringar i ledningsgruppen och resultatansvaret överfördes till en lägre nivå i organisation. Lundmarks förberedelsetid förblev relativt kort, vilket kan förklara varför han först satte upp ganska återhållsamma ekonomiska mål. Resultatutvecklingen under det första halvåret visar dock att de gjorda ändringarna har varit korrekta.
Å andra sidan har Telias Allison Kirkby inte övertygat investerarna, trots att hon fick de högsta poängen i min analys. Kirkby, som började på Telia i maj 2020, har börjat genomföra stora ändringar på företaget. Hon bytte praktiskt taget ut hela ledningsgruppen direkt, lade ut en del av affärsverksamheterna till försäljning, beslutade att förenkla it-systemen i stor skala och startade ett nytt effektiviseringsprogram. Alla dessa åtgärder har framskridit tämligen snabbt, men Telias kursutveckling har trots det klart släpat efter den allmänna marknaden: Telia 30 procent och Helsingforsbörsen 67 procent. Kirkby har ännu inte lyckats öka nämnvärt vare sig omsättningen eller resultatet. Utöver den höga värderingen är detta troligen orsaken till varför bolagets aktiekurs inte har stigit mer än så. Investerarna behöver konkreta tecken, eller siffor, på en mer positiv riktning.
Därför är det nu intressant att se hur de verkställande direktörer som började under 2021 får poäng i min modell och hur väl det avspeglas i aktiekurserna året därpå. När det gäller Rovio och Fiskars verkställande direktörer börjar utvärderingen och poängen redan bli klara. När det gäller bland annat Wärtsilä, YIT, Oriola och Uponor är det fortfarande för tidigt att säga om den nya verkställande direktören har förutsättningar att få till stånd permanenta förbättringar.
Det finns många faktorer som påverkar utvecklingen av en aktiekurs på kort sikt, och betydelsen av att byta verkställande direktör bör inte överbetonas. På medellång sikt och lång sikt kan dock en god respektive en dålig verkställande direktör orsaka en stor skillnad i en aktieägares avkastning. Förutom när det är fråga om ett monopol, varvid det nästan inte alls spelar någon roll vem som driver företaget. Därför bör en aktieägare ägna tid åt att analysera den nya verkställande direktören och följa upp vad direktören gör under de första sex månaderna i sitt uppdrag. Genom dessa åtgärder skapas en grund för resultattillväxten under de kommande åren.
Materialet har sammanställts av:
Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.
Fondbolaget ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.
Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ. Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.
Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från Fondbolaget. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.
Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.s-pankki.fi. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.
Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan Fondbolagets samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör Fondbolaget och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.
Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.
Telefonsamtal med Fondbolagets representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.
