Trots alla hotbilder gav det första halvåret investerarna en god avkastning. Ekonomin och resultaten har klarat av räntehöjningarna bättre än väntat. Anpassningen fortsätter ännu under det andra halvåret och därför är det bra med tålamod och avvägd risktagning.
Under det första halvåret avkastade den globala aktiemarknaden knappt 12 procent i euro. Det är mer än vi kan vänta oss i årlig aktieavkastning på lång sikt. Om vi dessutom beaktar utgångspunkterna, det vill säga skeptiska investerare och ekonomisk osäkerhet, kan avkastningen på aktiemarknaden anses vara tämligen god. Förvisso fanns det skillnader mellan marknaderna. Trots den höga värderingen steg de amerikanska aktierna tack vare teknikjättarnas vilda rally (se bild på nästa sida). Det gick också bra för de europeiska och exempelvis japanska aktierna, men vår mycket lilla marknad i Finland hörde till värdens svagaste börser, eftersom avkastningen var cirka tre procent på minus, med beaktande av utdelningen.
Även andra än aktieinvesterare har haft anledning att le. Centralbankerna fortsatte att höja styrräntorna, men uppgången avbröts i räntorna på statsobligationer. En ränteportfölj som är diversifierad på olika marknader gav en avkastning på cirka tre procent under det första halvåret. I och med centralbankernas räntehöjningar har avkastningen av penningmarknadsinvesteringar och traditionella tidsbundna insättningar ökat. Avkastningen av obligationer gynnades av att inflationen lindrades.
Inom alternativa investeringar var inledningen på året omväxlande. Kapitalinvesteringarna i private equity klarade sig bra. Inom fastighetsinvesteringarna inträffade däremot en rekyl på en del marknader efter den kraftiga uppgången under senare år, medan andra marknader fortfarande gick starkt framåt. Skogs- och tomtinvesteringar var fortfarande attraktiva trots den höga inflationen. Tack vare detta steg priserna. Däremot backade övriga fastigheter något, när marknaden anpassade sig till den högre räntenivån.
Vilka var de positiva överraskningarna i början av året? Totalt sett kan man säga att ekonomin och resultaten har klarat av räntehöjningarna bättre än väntat. Den ekonomiska tillväxten är svag, men positiv. Sysselsättningsläget har fortsättningsvis varit mycket starkt överallt i världen. Vid recessioner ökar arbetslösheten, vilket även leder till att konsumtionen stagnerar. Nu har arbetslöshetsgraden varit lägre än på årtionden. Tack vare det har det gått bättre än väntat för ekonomin.
När det går bra för ekonomin, går det också bra för företagen. Resultattillväxten har stagnerat, men resultaten har inte börjat sjunka. När försäljningen går framåt, har företagen kunnat överföra de höjda kostnaderna på försäljningspriserna, och därför har resultaten varit fortsatt goda.
Goda nyheter under det senaste året har också varit att det största bekymret, det vill säga inflationen, har lättat. I fjol skrämdes marknaden av den kraftiga uppgången i konsumentpriserna, men nu har vi passerat toppen. Å andra sidan har inflationen spridit sig allt mer i ekonomin och därför har inflationsbekymren fortfarande inte försvunnit.
Traditionellt har centralbankernas räntehöjningar och åtstramning av penningpolitiken lett till utmattning av tillväxten och till recession. Det är faktiskt avsikten med centralbankernas åtgärder. Inflationen ökar när ekonomin överhettas, då utbudet inte räcker till för att täcka efterfrågan och priserna stiger. Efterfrågan bromsas genom räntehöjningar. Förhoppningen är att uppnå balans så smärtfritt som möjligt med måttliga rekyler. Ofta har åtstramningarna emellertid slutligen lett till en recession. Även denna gång finns det risk för detta.
Räntehöjningarna har varit exceptionellt kraftiga och snabba. Hittills har ekonomin klarat av den stigande inflationen överraskande väl. Det är allmänt känt att räntehöjningar bromsar ekonomin med fördröjning. Den stigande Euribor-räntan påver-kar inte finländare med bostadslån förrän på räntejusteringsdagen. Likaså slutförs investeringar som inleddes i fjol, trots räntehöjningarna. Däremot påverkar räntorna nya projekt. Inför det andra halvåret är vi därför oroade över hur ekonomin på längre sikt kommer att anpassa sig till räntenivån som stigit betydligt.
Finländarna har semester i juli, men i resten av världen går marknaden på högvarv och semester hålls först i augusti. I juli känner vi av stämningen inför resten av året. Företagens resultatperiod för årets andra kvartal, de ekonomiska siffrorna och centralbankernas möten i slutet av månaden skapar en bild över vad som utlovas under det andra halvåret. Världsekonomin svänger inte på ett ögonblick. Nu söker investerarna efter tecken på om den ekonomiska tillväxten håller på att återhämta sig eller om recessionshotet fortfarande tynger sentimentet.
Knappast får vi någon klarhet i detta, men riskerna är fortfarande höga. Anpass-ningen till de höga räntorna fortsätter, vilket tär på ekonomins möjligheter till en snabb återhämtning. Tack vare den starka inledningen på året har investerarna i stället för att vara oroliga intagit en hoppfull inställning, vilket innebär att det finns utrymme för besvikelser. På våren ökade vi vikten på aktier i våra portföljer, men i juni minskade vi åter andelen aktier något. Vi underviktar aktier i våra portföljer tills vårt förtroende för en fortsatt ekonomisk tillväxt har stärkts.
Bland sommarens marknader föredrar vi de länkar som var svagast i början av året. Vi underviktade finländska aktier i början av året och sedan dess har vi ökat vikten på dem. I juni höjde vi vikten på finländska aktier till övervikt. Bolagsspecifika problem och en industribetonad branschstruktur har minskat avkastningen på Helsingforsbörsen, men nu är värderingarna och förväntningarna låga, vilket innebär att även ett måttligt nyhetsflöde räcker till som stöd för Helsingforsbörsen.
I tillväxtländerna gynnade öppnandet av ekonomin i Kina aktierna vid årsskiftet, men sedan dess har politiken och den allt måttligare ekonomiska tillväxten bromsat aktiemarknaden i tillväxtländerna. Tillväxten håller dock på att tillta och penningpolitiken på att lätta, vilket stödjer tillväxtländernas aktier framöver.
I våra ränteinvesteringar kombinerar vi god diversifiering med jakten på avkastning. Statsobligationer ger trygghet, ifall recessionsspöket hemsöker oss på nytt mot slutet av året. Samtidigt ger dessa redan en måttlig avkastning i portföljen. Vår andra räntefavorit är tillväxtländernas obligationer. De minskar beroendet av euroområdets räntor och skapar goda avkastningsmöjligheter inom ränteinvesteringarna.
S-Banken Vision är S-Bankens chefsstrateg Lippo Suominens månatliga översikt av händelserna och de framtida utsikterna för de globala investeringsmarknaderna. Visionen redogör för vilka marknader som har de bästa avkastningsutsikterna och hur olika marknader viktas i S-Bankens fonder och portföljer.
Viktig information
Uppgifterna i detta material är informativa till sin karaktär och ska inte betraktas som en uppmaning att genomföra affärstransaktioner avseende ett enskilt finansiellt instrument.
Detta material utgör inte någon investeringsanalys enligt lagen om investeringstjänster, utan det är marknadsföringsmaterial från Sammanställaren av materialet. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller investeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Sammanställaren av materialet ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material.
Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.s-banken.fi.
Denna rapport och kopior av den får inte distribueras i USA och i länder med liknande restriktioner. Om rapporten distribueras i USA eller i länder med liknande restriktioner eller till medborgare i sådana länder, kan det betraktas som överträdelse av gällande lagar i sådana länder.
